ANALYS | (Statsmannen.se) De var havens konungar. Stora, tungt bepansrade monster som kunde slunga granater stora som småbilar över horisonten. Sedan kom flygplanen och robotarna, och slagskeppen förpassades till museer och historieböcker. Men vänta lite – i takt med att nya hot som hypersoniska robotar och drönarsvärmar ändrar spelreglerna, börjar militära strateger ställa sig en förbjuden fråga: Är det dags för slagskeppet att göra comeback?
Låt oss vara tydliga: Vi pratar inte om att återuppliva Bismarck eller Yamato med ångpannor och optiska sikten. Men konceptet – ett massivt, bepansrat skepp med enorm eldkraft – är faktiskt mer relevant 2025 än på mycket länge. Här är varför.
Problemet med dagens fartyg: De är ”Glaskanoner”
Dagens moderna jagare och fregatter är tekniska underverk, men de har en svaghet: De tål ingenting. De är byggda av tunn plåt, fyllda med känslig elektronik. Strategin har varit ”bli inte träffad”. Men i en värld av hypersoniska robotar som färdas i Mach 5, är det nästan omöjligt att garantera att man inte blir träffad.
Ett modernt örlogsfartyg kan slås ut av en enda träff. Ett gammalt slagskepp från andra världskriget hade ett pansarbälte som var upp till 40 cm tjockt massivt stål. De kunde ta stryk och fortsätta slåss. I morgondagens krig kan överlevnadsförmåga bli viktigare än smygteknik.
Railguns och Lasrar kräver kärnkraft
Det tyngsta argumentet för ”Slagskepp 2.0” är dock energin. Framtidens vapen är inte krut, utan elektricitet.
- Railguns (Elektromagnetiska kanoner): Kan skjuta projektiler i extrema hastigheter till en bråkdel av kostnaden för en robot.
- Laservapen: Det enda som effektivt kan stoppa en svärm av 100 drönare utan att magasinet tar slut.
Dessa vapen kräver enorma mängder el. Dagens små gasturbiner räcker inte. Du behöver kärnreaktorer. Och ska du ha reaktorer, massiva kondensatorer och stora kanoner – då behöver du ett stort skrov. Ett jättestort skrov.
Arsenal Ships: Den flytande robotbasen
En annan variant av det moderna slagskeppet är det så kallade ”Arsenal Ship”. Tänk dig ett fartyg som i princip är en flytande lagerlokal för robotar. Istället för 9 stora kanoner har det 500 vertikala avfyringstuber (VLS).
I en tid där USA:s flotta oroar sig för att få slut på ammunition i en konflikt med Kina i Stilla havet, skulle ett sådant fartyg kunna ligga utanför kusten och leverera en ”vägg av eld” som inget hangarfartyg kan matcha.
Kommer det hända?
Amerikanska flottan står vid ett vägskäl. Med drönare som blir farligare och robotar som blir snabbare, kanske lösningen inte är fler små, ömtåliga skepp. Lösningen kanske är att återvända till idén om ”Sea Control” genom ren, skär tyngd och eldkraft.
Så nästa gång du ser en bild på USS Missouri, tänk inte ”historia”. Tänk ”prototyp”.
