Vi befinner oss i mars 2026, och de nyligen publicerade rapporterna från svenska myndigheter och den amerikanska underrättelsegemenskapen (IC) tecknar en bild av ett globalt säkerhetslandskap som genomgår sin mest dramatiska förändring sedan det kalla krigets slut. Den regelbaserade världsordningen utmanas nu fundamentalt av en växande samverkan mellan auktoritära stater – främst Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea – som i ökande grad samordnar sina aktiviteter för att försvaga västvärldens sammanhållning.
Sverige och närområdet: Totalförsvar och rysk opportunism
För Sverige kvarstår Ryssland som det enskilt största och mest dimensionerande hotet. MUST och Säkerhetspolisen konstaterar att den ryska regimen i sin strategiska konflikt med väst har blivit alltmer riskbenägen och vårdslös. I Östersjöområdet märks detta genom systematiska GNSS-störningar (GPS-störningar) som drabbar både civil och militär sjöfart, samt genom den så kallade ”skuggflottan” som inte bara kringgår sanktioner utan även utgör ett allvarligt miljöhot.
Svenska analyser betonar att hotet inte längre bara är militärt utan träffar hela samhället. En särskild oro uttrycks inför det kommande riksdagsvalet i september 2026, där främmande makt förväntas utnyttja påverkansoperationer och desinformation för att underblåsa inhemska motsättningar och försvaga stödet för Ukraina.
Europa: Motståndskraft och historiska försvarslyft
Det europeiska perspektivet präglas av en insikt om att kontinenten måste kunna ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. NATO-toppmötet i Haag i juni 2025 blev en historisk vändpunkt där medlemsstaterna, efter påtryckningar från USA, enades om ett nytt mål för försvarsanslagen på 5 % av BNP till år 2035. Detta mål är uppdelat i 3,5 % för kärnmilitär förmåga och 1,5 % för att stärka civil motståndskraft, cybersäkerhet och den försvarsindustriella basen.
Inom EU har man genomfört ”ReArm Europe Plan/Readiness 2030”, en satsning på över 800 miljarder euro för att bygga en verklig försvarsunion. Samtidigt varnar EU:s cybersäkerhetsorgan ENISA för att AI nu blivit ett standardverktyg för angripare; i början av 2026 uppskattades över 80 % av alla social engineering-attacker vara AI-stödda.
Det globala perspektivet: USA:s fokus och Mellanösterns nya dynamik
USA:s analys (ATA 2026) skiljer sig från de svenska genom sitt tydliga fokus på det amerikanska fastlandet och Kina som den främsta globala utmanaren. För den amerikanska administrationen är gränssäkerhet och bekämpning av fentanylsmuggling från mexikanska karteller de mest akuta hoten mot medborgarnas säkerhet.
I Mellanöstern har säkerhetsläget ritats om fullständigt efter ”Operation Epic Fury” i februari 2026, då Irans högsta ledare Khamenei dödades i en gemensam amerikansk-israelisk operation. Detta har avsevärt försvagat Irans förmåga att projicera makt via sina ombud, men svenska myndigheter varnar för att Iran som svar kan öka sina asymmetriska hot, såsom våldsdåd utförda av kriminella nätverk i Europa.
Jämförelse och slutsatser
Likheterna mellan de svenska och amerikanska bedömningarna är slående när det gäller synen på de teknologiska hoten. Båda parter ser en industrialisering av cyberattacker och en intensiv jakt på spetsteknologi genom olovlig teknikanskaffning. Man är också enig om att gränserna mellan statliga hot, terrorism och organiserad brottslighet suddas ut.
Den främsta skillnaden ligger i de geografiska prioriteringarna. Medan USA fokuserar på strategisk konkurrens med Kina i rymden och Arktis, samt inrikespolitiska hot vid gränsen, fokuserar Sverige på den omedelbara ryska aggressionen och behovet av ett fungerande totalförsvar.
För fördjupad läsning se följande rapporter:
- NATO: The Hague Summit Declaration 2025
- EU: Implementation of the CSDP – Annual Report 2025
- ENISA: Threat Landscape 2025
- Frontex: Annual Risk Analysis 2025/2026