Medan världen håller andan inför potentiella fredsförhandlingar mellan USA, Ukraina och Ryssland, höjer säkerhetsexperter ett varningens finger. En vapenvila eller ett fredsavtal i Ukraina betyder inte slutet på hotet från öst. Tvärtom varnar experter vid en säkerhetskonferens i Baltikum för att Ryssland, så snart vapnen tystnar i Ukraina, kommer att rikta blicken mot nästa mål: att testa NATO:s sammanhållning. Och Östersjöregionen pekas ut som den mest sannolika arenan.
Enligt rapporten från Defense News är konsensus bland experter i de baltiska staterna tydlig: Kremls långsiktiga mål är inte begränsat till Ukraina. Det handlar om att riva upp den europeiska säkerhetsordningen och underminera NATO.
Även om Ryssland har lidit enorma förluster i Ukraina, bedöms deras förmåga att återhämta sig vara snabbare än vad många i väst vill tro. Ett fredsavtal – även ett som tvingas fram av USA – skulle ge Ryssland just det andrum (strategisk paus) de behöver för att rusta upp.
Här är en analys av hur och när Ryssland kan komma att testa NATO, med särskilt fokus på hotbilden mot Sverige och Östersjön.
Tidsintervallen: Från Hybridkrig till Konventionellt Hot
Experterna målar upp två kritiska tidsfönster där Rysslands agerande mot NATO kan förändras drastiskt:
1. Det Omedelbara Fönstret (0–3 år): Gråzonskrigföring i Östersjön
Direkt efter ett eventuellt eldupphör i Ukraina kommer Ryssland sannolikt inte ha den konventionella militära styrkan för en fullskalig invasion av ett NATO-land. Istället kommer man att intensifiera den hybridkrigföring som redan pågår.
- Testet: Syftet är att skapa osäkerhet, splittring och politisk instabilitet utan att formellt utlösa NATO:s artikel 5.
- Scenarier i Östersjön:
- Angrepp mot kritisk infrastruktur: Vi har redan sett incidenter med gasledningar och datakablar på Östersjöns botten. Ryssland kan komma att ”råka” skada infrastruktur som förbinder Sverige, Finland och Baltikum med kontinenten, under täckmantel av civila fartyg eller den så kallade ”skuggflottan”.
- GPS-störningar och luftrumsincidenter: En ökning av storskalig GPS-jamming som slår mot civilflyget i Östersjöregionen, samt aggressiva flygningar nära svenskt och finskt luftrum för att testa reaktionstiderna.
- Instrumentalisering av migranter: Ryssland kan återigen använda flyktingströmmar vid gränserna mot Finland, Estland och Lettland för att destabilisera länderna inifrån.
2. Det Medellånga Fönstret (3–7 år): Det Existentiella Testet
När den ryska krigsmaskinen har återhämtat sig – en process som experter menar kan gå på så lite som 3 till 5 år tack vare en krigsekonomi som går på högvarv – ökar risken för en begränsad konventionell konflikt.
- Testet: Målet här är inte nödvändigtvis att ockupera hela Europa, utan att genomföra en begränsad militär operation för att se om NATO verkligen är villigt att gå i krig för en liten bit territorium i öst.
- Scenarier i Östersjön:
- ”Salami-taktik” i Baltikum: En snabb ockupation av en gränsstad i Estland (t.ex. Narva) eller Lettland, motiverat med att ”skydda ryska minoriteter”. Ryssland skulle sedan omedelbart hota med kärnvapen för att få NATO att backa från en motattack.
- Gotland och Suwalkikorridoren: För att isolera Baltikum vid en konflikt är kontroll över Östersjön avgörande. Här blir Gotland en nyckel. Även om en invasion av ön är ett stort steg, kan hot om robotblockad (A2/AD) från Kaliningrad och fartyg i Östersjön användas för att skära av förstärkningar till de baltiska länderna.
Varför Östersjön?
Östersjön är NATO:s mest sårbara flank. Med Sveriges och Finlands inträde har havet visserligen blivit ett ”NATO-innanhav” på kartan, men logistiken och närheten till Ryssland gör det till en friktionszon.
Ryssland ser Östersjön som sin bakgård och Kaliningrad som sin framskjutna bas. Att utmana NATO här ger Kreml flera fördelar:
- Geografisk närhet: Korta försörjningslinjer för Ryssland.
- Ryska minoriteter: En förevändning för intervention i Baltikum.
- Energipolitik: Möjligheten att hota Europas energiförsörjning via undervattensinfrastruktur.
Slutsats: Fred i Ukraina är ingen säkerhetsgaranti
Analysen från Defense News och experterna i regionen är en väckarklocka för Sverige. Ett fredsavtal i Ukraina får inte leda till att vi andas ut och drar ner på tempot i upprustningen. Tvärtom kan en ”dålig fred” i Ukraina vara startskottet för Rysslands nästa fas: att aktivt försöka bevisa att NATO är en papperstiger.
För Sverige innebär detta att försvaret av Gotland, marinen och skyddet av civil infrastruktur måste prioriteras högre än någonsin – oavsett vad som skrivs under vid ett förhandlingsbord i Genève.