Sverige står idag inför en ny hotbild som kräver mer än bara traditionella förband. Under kalla kriget byggde vi vårt försvar på volym och geografiskt djup. Idag måste vi kombinera denna erfarenhet med den teknologiska revolutionens vapen. För att förbli en trovärdig ”igelkott” krävs nu en integration av allt från drönarsvärmar till långräckviddiga missilsystem.
Drönare – De nya, billiga taggarna
Under 1960-talet bestod våra ”taggar” av dolda kanonbatterier och tusentals soldater. Numera har drönartekniken skapat en asymmetrisk fördel. Genom att använda stora mängder billiga drönare kan Sverige övervaka och bekämpa en tekniskt överlägsen fiende.
Dessa system fungerar som igelkottens mest svårfångade taggar. De är svåra att upptäcka och kan operera i svärmar för att överväldiga fiendens försvar. Dessutom gör deras mobilitet att de kan grupperas djupt inne i de svenska skogarna, precis som det gamla hemvärnet.
Långräckviddiga system: Att slå tillbaka på avstånd
En modern igelkott måste kunna skada sin angripare redan innan de når gränsen. Därför investerar Sverige nu i långräckviddiga vapensystem. Det handlar om kryssningsrobotar och uppgraderade sjömålsrobotar (som RBS 15) som kan nå mål långt ute till havs eller på land.
Genom att besitta ballistiska förmågor och avancerade missilsystem skapar vi en strategisk osäkerhet för en motståndare. Samtidigt som vi behåller vår defensiva profil, ger dessa vapen oss möjligheten att genomföra ”motstötar”. Detta är en direkt utveckling av kalla krigets doktrin om att möta fienden redan på kusten.
Luftvärnet – Skölden mot överraskningsanfall
Det kanske mest kritiska tillägget i den moderna igelkottstrategin är behovet av ett kvalificerat luftvärn. Ett modernt krig inleds ofta med ett massivt överraskningsanfall av kryssningsrobotar och ballistiska missiler. Utan ett starkt skydd riskerar statens ledning och infrastruktur att slås ut på några minuter.
Patriot
Sveriges införande av Luftvärnssystem 103 (Patriot) är här helt avgörande. Detta system kan bekämpa både flygplan och snabba ballistiska missiler på långa avstånd.
- Robot 103A: Optimerad för lång räckvidd mot flygande mål.
- Robot 103B (PAC-3): Designad för att skjuta ner inkommande robotar med extrem precision.
Utöver detta behövs också andra luftvärnssystem för att skydda strategiska platser som till exempel Gotland mot mer småskaliga hot och drönare.
Behovet av integrerade sensorer
För att försvara sig mot överraskningsanfall räcker det inte med vapen; vi behöver ”ögon” som ser allt. Genom att koppla samman radarstationer, satelliter och flygande sensorer skapas en obruten kedja av information. Därför är interoperabilitet med NATO:s luftförsvar nu en hörnsten i den svenska säkerheten.
Sammanfattning: En modern sköld av stål och kisel
Den moderna igelkottstrategin förenar kalla krigets folkliga förankring med 2020-talets teknologiska spjutspets. Genom att kombinera drönare, långräckviddiga robotar och ett världsledande luftvärn skapar Sverige en tröskel som är högre än någonsin tidigare. Slutsatsen är tydlig: genom att vara beredda på det värsta, säkrar vi att freden kan bestå.