Analys: Fredagen den 20 februari 2026 markerade en historisk maktkamp mellan den amerikanska högsta domstolen och Vita huset. Genom ett 6–3-beslut upphävde domstolen president Trumps svepande tullar med motiveringen att presidenten överskridit sina befogenheter enligt International Emergency Economic Powers Act (IEEPA). Domstolen klargjorde att rätten att införa skatter och tullar ligger hos kongressen, inte presidenten.
Segern för rättsstaten blev dock kortvarig för den globala marknaden. Bara timmar efter utslaget signerade presidenten en ny exekutiv order, denna gång med stöd i Section 122 i handelslagen från 1974. Denna paragraf ger presidenten befogenhet att införa tillfälliga importavgifter på upp till 15 % för att adressera allvarliga problem i betalningsbalansen. Trump höjde omedelbart sitt tidigare tullförslag från 10 % till en 15-procentig global tull under 150 dagar.
För den svenska handelspolitiken innebär detta en era av permanent oförutsägbarhet. Den juridiska osäkerheten kring hur de över 260 miljarder dollar som redan samlats in ska återbetalas skapar ett kaos i transatlantisk handel. Samtidigt tvingas Europa inse att oavsett domstolsutslag i USA, är den protektionistiska kursen lagd. Den ekonomiska strategin måste nu skiftas från att hoppas på juridisk stabilitet till att bygga ett robust europeiskt system för handel, som kan svara på tullar som införs av USA.
Frågan vi måste ställa oss är hur vi ska hantera handel med USA långsiktigt. Jag är för att vi även inom detta område ska börja bli oberoende av USA. Dvs. inte bara försvarsmateriel, utan all form av produktion. Det borde vara rimligt att satsa i Europa eller i näraliggande områden, där vi i Europa har påverkansmöjligheter. Det som är avgörande för strategisk autonomi är om vi klarar av att ersätta tjänsteindustrin som USA har mer europeiska dito i framtiden.