Medan USA:s utrikesminister Marco Rubio hyllar de pågående samtalen i Genève som ”de bästa hittills”, växer oron bland europas ledare. Bakom de diplomatiska fraserna om ”revisioner” döljer sig en dyster sanning: Washingtons nuvarande fredsplan riskerar att bli en historisk kapitulation som inte bara säljer ut Ukraina, utan även river sönder trovärdigheten i USA:s egna säkerhetsgarantier från 1994.
Rapporter från Genève indikerar att Ukrainas europeiska allierade nu aktivt arbetar för att revidera det amerikanska förslaget och pressar tillbaka mot Washingtons linje. Att Europa, som annars ofta följer USA:s ledning i säkerhetsfrågor, nu känner sig nödgade att ingripa är en varningssignal. Det tyder på att det som ligger på bordet inte är en rättvis fred, utan en dikterad villkorlig kapitulation.
Ett brott mot Budapestmemorandumet
Kärnan i kritiken handlar om sveket mot 1994 års Budapestmemorandum. När Sovjetunionen föll satt Ukraina kvar med världens tredje största kärnvapenarsenal. Ukraina gick med på att överlämna dessa vapen i utbyte mot säkerhetsgarantier. Undertecknarna – inklusive USA, Storbritannien och Ryssland – lovade att respektera Ukrainas oberoende, suveränitet och existerande gränser.
Om USA nu driver fram en ”fred” som innebär att Ukraina tvingas avstå territorium till Ryssland, begår Washington ett direkt avtalsbrott mot de löften man gav för 30 år sedan. Budskapet till omvärlden blir förödande tydligt: Säkerhetsgarantier från väst är värdelösa, och det enda som garanterar en stats överlevnad är egna kärnvapen. Det är ett recept för global kärnvapenspridning.
Kapitulation förklädd till realism
Marco Rubio beskriver samtalen som framgångsrika, men framgång för vem? Att tvinga en suverän stat att ge upp territorium till en angripare är per definition inte en kompromiss – det är en belöning av aggression.
Ett avtal som låter Ryssland behålla ockuperad mark legitimerar Vladimir Putins krigföring. Det skapar ett prejudikat i Europa där gränser återigen kan ritas om med våld. För Ukraina innebär det inte bara förlust av land, utan en existentiell osäkerhet där Ryssland ges tid att rusta upp för nästa anfall.
Europas moraliska och strategiska dilemma
Att de europeiska allierade nu ”pressar tillbaka” i Genève visar att de förstår konsekvenserna bättre än vad Trump-administrationen verkar göra. För Europa handlar detta inte om en fastighetsaffär på andra sidan Atlanten, utan om kontinentens framtida säkerhetsarkitektur.
Att avsluta kriget är nödvändigt, men hur det avslutas är avgörande. En fred som bygger på att offra Ukrainas suveränitet och ignorera Budapestavtalet är ingen fred. Det är en strategisk kapitulation som kommer att kosta både Ukraina och västvärlden dyrt i framtiden. USA måste välja: vill man vara en garant för internationell rätt, eller en möjliggörare för rysk expansionism?
Statsmannen anser att det enda korrekta utfallet är att Ryssland förlorar i kriget mot Ukraina. Alla andra utfall kommer att leda till fler aggressionskrig från rysk sida mot andra europeiska länder.