En nyligen släppt video där amerikanska lagstiftare uppmanar militär personal att vägra order har väckt en stormig debatt i Washington. Händelsen sätter fingret på militärens kanske svåraste dilemma: spänningen mellan den absoluta lydnadsplikten och det individuella ansvaret att följa lagen. Men hur skiljer sig den amerikanska synen på ”illegal orders” från den svenska regleringen av lydnad och ansvar? Statsmannen reder ut begreppen.
Det var i tisdags som en grupp demokratiska representanter publicerade en video på sociala medier med en direkt vädjan till amerikanska soldater och underrättelseofficerare: vägra utföra illegala order. Bakgrunden är de eskalerande amerikanska anfallen mot misstänkta narkotikafartyg i Karibien och östra Stilla havet – operationer som kritiker menar befinner sig i en juridisk gråzon.
Att folkvalda politiker uppmanar trupper att runda befälskedjan är synnerligen ovanligt och markerar en djup konstitutionell kris. Men rent juridiskt berör det en fråga som är universell för alla väpnade styrkor. När upphör skyldigheten att lyda, och när inträder skyldigheten att vägra?
USA: Uniform Code of Military Justice (UCMJ)
I USA styrs militärt uppförande av Uniform Code of Military Justice (UCMJ). Grundregeln är tydlig: en soldat måste lyda order. Att vägra en order från ett högre befäl kan leda till krigsrätt, fängelse och vanhedrande avsked.
Men UCMJ innehåller en avgörande brasklapp. Lydnadsplikten gäller enbart lagliga order (lawful orders). En order som kräver att en soldat begår ett brott är per definition inte en laglig order. Amerikansk rättspraxis (bland annat från United States v. Keenan) fastslår att en soldat inte bara har en rätt, utan en skyldighet att vägra lyda order som är ”uppenbart olagliga” (manifestly illegal).
Här uppstår dock problemet som de amerikanska trupperna nu ställs inför:
- Bevisbördan: För att en soldat ska gå fri från ansvar vid ordervägran måste ordern vara så uppenbart olaglig att ”en person med vanligt förstånd” skulle inse det omedelbart (t.ex. att avrätta fångar).
- Gråzoner: I komplexa operationer – som att beskjuta civila fartyg misstänkta för narkotikasmuggling – är lagligheten ofta höljd i dunkel underrättelseinformation. En amerikansk soldat som vägrar en order som senare visar sig vara laglig riskerar stränga straff. Systemet är hierarkiskt och premierar lydnad i tveksamma fall.
Sverige: Brottsbalken och det personliga ansvaret
Den svenska modellen skiljer sig både i juridisk struktur och i den kulturella synen på ledarskap (”Uppdragstaktik”). I Sverige regleras detta främst genom Brottsbalken (21 kap. Om brott av krigsmän) samt lagen om totalförsvarsplikt.
I Sverige gäller, precis som i USA, en långtgående lydnadsplikt. Det är grundbulten för en fungerande försvarsmakt. En soldat som utan giltigt skäl vägrar lyda en förmans order gör sig skyldig till lydnadsbrott.
Skillnaden ligger i det personliga ansvaret: Enligt svensk lag får en underlydande inte straffas för att ha lytt en order, såvida inte han eller hon insåg – eller borde ha insett – att ordern innebar begåendet av ett brott.
Där USA ofta fokuserar på om ordern var ”uppenbart” olaglig, lägger svensk rätt och doktrin en tung vikt vid individens omdöme. I Försvarsmaktens värdegrund och utbildning betonas att varje soldat och sjöman är en moralisk aktör. Om en order strider mot folkrätten (t.ex. Genèvekonventionerna) eller svensk lag, har den svenska soldaten en starkare kulturell och juridisk stöttning att ifrågasätta befälet än sin amerikanska kollega.
Den svenska tillämpningen av uppdragstaktik – där man styr med målbild snarare än detaljstyrning – förutsätter dessutom att underlydande kan tänka självständigt. Detta skapar ett utrymme för ifrågasättande som ofta saknas i den mer strikta amerikanska ”Command and Control”-strukturen.
En farlig balansgång
Det som nu sker i USA, där politiker via sociala medier försöker påverka soldaters vilja att lyda order, är en mardröm för varje militär organisation.
- I USA: Risken är att befälskedjan bryter samman om soldater börjar tolka varje order genom ett politiskt filter, rädda för att bli syndabockar i efterhand.
- Jämförelse med Sverige: Hade motsvarande situation uppstått här – att riksdagsledamöter uppmanade svenska officerare att vägra order under en pågående insats – hade det sannolikt betraktats som ett allvarligt ingrepp i myndighetsutövningen och potentiellt olagligt enligt svensk grundlag (regeringsformens förbud mot ministerstyre och direktiv i enskilda fall, även om detta rör riksdagen).
Sammanfattningsvis: Både amerikanska och svenska soldater har en skyldighet att vägra begå krigsbrott. Men medan den amerikanska soldaten navigerar i ett system som bestraffar olydnad extremt hårt om man inte kan bevisa ”uppenbar olaglighet”, opererar den svenska soldaten i en tradition där det personliga ansvaret och omdömet väger tyngre.
I takt med att krigföring blir alltmer komplex (hybridkrig, gråzonsproblematik) blir gränsen mellan lag och order allt suddigare. De amerikanska trupperna i Karibien befinner sig nu precis på den linjen.
Källor: Military Times, Uniform Code of Military Justice (UCMJ), Brottsbalken (SFS 1962:700).