Östersjön har blivit en av världens mest riskfyllda farleder. Den så kallade ryska ”skuggflottan” – hundratals åldrande oljetankers som seglar utan försäkring för att kringgå västs sanktioner – utgör inte bara ett akut miljöhot. Enligt nya uppgifter från den svenska marinen har Ryssland nu börjat vidta aktiva militära åtgärder för att skydda dessa fartyg, vilket dramatiskt ökar risken för konfrontation i vårt närområde.
Rapporteringen kring skuggflottan har länge fokuserat på risken för oljeutsläpp. Med rostiga skrov och tveksam besättning navigerar dessa fartyg genom några av världens känsligaste vatten runt Gotland och Öresund. Men nu bekräftar svenska marinen en oroväckande eskalering: trafiken är inte längre bara en illegal handelsrutt, den är en militärt skyddad operation.
Från smuggling till statlig operation
Enligt uppgifter till The Maritime Executive bekräftar den svenska marinen att Ryssland nu tar ”ökade steg för att skydda skuggflottan medan den opererar i Östersjön”.
Detta är en viktig distinktion. Tidigare har dessa fartyg försökt smyga under radarn, ofta genom att stänga av sina transpondrar (AIS) eller förfalska sina positioner. Att ryska staten nu kliver in med aktiva skyddsåtgärder – vilket sannolikt innebär eskort av örlogsfartyg eller övervakning från luften – signalerar att Moskva ser oljeexporten som en säkerhetspolitiskt kritisk resurs som ska försvaras med våld om så krävs.
Ett dilemma för Kustbevakningen och NATO
Denna utveckling sätter Sverige och NATO i en mycket svår sits. Om en av dessa ”flytande miljöbomber” skulle börja läcka olja utanför Gotska Sandön, eller råka ut för ett motorhaveri i en trång farled, har svenska myndigheter en skyldighet att ingripa för att skydda miljön och sjösäkerheten.
Men om det havererade fartyget står under beskydd av en rysk korvett eller fregatt, förvandlas en räddningsinsats snabbt till en militär krissituation. Vad händer om svensk Kustbevakning nekas tillträde till ett läckande fartyg av rysk militär?
Östersjön som gråzon
Rysslands agerande visar att de är villiga att militarisera kommersiell sjöfart för att finansiera kriget i Ukraina. Genom att integrera skuggflottan i sin marina operationsbild gör de Östersjön till en gråzon där gränsen mellan civila miljöhot och militära säkerhetshot suddas ut.
För Sverige innebär detta att övervakningen av dessa fartyg inte längre enbart är en fråga för Transportstyrelsen eller Kustbevakningen. Det är en fråga för Försvarsmakten. Varje ”spökskepp” som passerar våra kuster är nu en potentiell bricka i ett större geopolitiskt spel, skyddad av en stormakt som visat att de inte respekterar internationella spelregler.