President Trumps direktiv att Pentagon ska återuppta kärnvapentester, är medvetet vag i sina detaljer, vilket speglar bristen på officiell information från Vita huset. Uttalandet markerar dock en avvikelse från USA:s decennier långa moratorium och sätter igång en diskussion om hela spektrat av kärnvapentester.
Vilka tester kan vara aktuella?
När man talar om kärnvapentester sträcker sig nivåerna från det minst till det mest ingripande:
- Icke-nukleära tester (Minimumnivån): Detta inkluderar datorsimuleringar, laboratorietester, och tester av vapnens icke-nukleära komponenter (som spränglinser och säkerhetssystem). Dessa tester genomförs kontinuerligt av USA, Ryssland och Kina under det nuvarande moratoriet.
- Subkritiska tester: Dessa tester involverar kemiska sprängämnen och plutonium, men är utformade så att en kedjereaktion inte kan uppstå. De genererar ingen kärnexplosion och är tillåtna under det icke-ratificerade Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty (CTBT). Dessa utförs i Nevada Test Site för att säkerställa att lagrade stridsspetsar fungerar som designade.
- Låg-effektsprängningar (Low-Yield Tests): Detta skulle vara den första nivån av en fullständig explosion, med en mycket liten sprängverkan, ofta underjordiskt. Detta är den nivå som experter befarade att Ryssland ”förmodligen” hade genomfört i hemlighet och som skulle utgöra ett tydligt brott mot moratoriet.
- Fullskaliga provsprängningar (Detonationer): Detta innebär att kärnvapnet exploderas för att bekräfta dess design och effektivitet, vilket var praxis fram till 1992. Dessa har störst geopolitiska konsekvenser.
Vilka tester är mest sannolika?
Baserat på textens sammanhang, historik och expertbedömningar är det osannolikt att Trump menar de kontinuerliga icke-nukleära testerna, eftersom dessa aldrig stoppades. Det troliga är att han siktar på att återuppta någon av de mer ingripande formerna:
- Subkritiska tester kan redan utföras och är inte en del av moratoriet. Om Pentagons mål är att demonstrera ny förmåga, är dessa inte tillräckliga.
- Låg-effektsprängningar är det mest sannolika militärpolitiska steget. Syftet är att sända en stark signal till Ryssland och Kina utan att omedelbart genomföra ett massivt test. Enligt experter (Kimball) skulle dock även detta kräva omfattande förberedelser, då NNSA inte är utrustat att återuppta tester omedelbart.
- Fullskaliga provsprängningar är det minst sannolika kortsiktiga scenariot. En sådan åtgärd skulle omedelbart undergräva Trumps självutnämnda roll som ”fredspresident” och skulle helt torpedera det internationella icke-spridningsregimen (CTBT), även om USA inte har ratificerat det.
Givet att Trumps utspel sannolikt är ett svar på ryska tester av nya kärnvapenbärare (Poseidon och Burevestnik) och ett sätt att flexa muskler inför Xi Jinping, är den mest troliga avsikten att förbereda för och eventuellt genomföra den typ av låg-effektsprängningar som USA:s militär tidigare har diskuterat som ett ”användbart förhandlingsverktyg”.
Detta skulle vara en tydlig eskalering, men skulle hållas underjordiskt och marknadsföras som en nödvändig respons på andra länders påstådda brott mot moratoriet, trots Kremls förnekande.