Under kalla kriget var det svenska totalförsvaret ett av de mest omfattande i världen. Vi byggde skyddsrum, fyllde förråd och tränade hundratusentals soldater. Idag ser vi att denna styrka behövs igen. Därför väljer Sverige nu en modern försvarsväg som kallas för igelkottstrategin.
Arvet från kalla krigets totalförsvar
Det historiska totalförsvaret byggde på att hela samhället deltog. Om kriget kom skulle alla veta sin plats, från fabriksarbetare till hemvärnssoldater. Sverige kunde mobilisera över 800 000 man genom den allmänna värnplikten. Dessutom var målet tydligt: att hejda och slå tillbaka en stor invasion.
Likheten med dagens igelkottstrategi
Begreppet igelkottstrategi är egentligen en modern version av vår gamla strategi. Precis som under kalla kriget handlar det om att vara en ”småstat med taggar”. Vi försöker inte matcha en stormakt i ren storlek. Istället ser vi till att priset för ett angrepp blir så högt att ingen vågar försöka.
Hur moderniseras våra historiska ”taggar”?
Förr bestod våra försvarstaggar främst av tunga kanonbatterier längs kusten och djupa bunkrar. Idag kompletteras dessa med ny teknik. Under 2026 ser vi hur drönare och AI blir en central del av vårt totalförsvar. Samtidigt bygger vi återigen upp de civila lagren av mat, medicin och energi.
Den civila motståndskraften är nyckeln
Ett försvar är aldrig starkare än befolkningens vilja att göra motstånd. Under kalla kriget fick varje hushåll broschyren ”Om kriget kommer”. Denna tradition har nu väckts till liv igen. Eftersom hoten idag även inkluderar cyberattacker och desinformation, krävs en digital beredskap hos varje medborgare.
Sammanfattning: En ny tid kräver gamla värderingar
Sveriges säkerhet vilar återigen på ett starkt totalförsvar. Genom att kombinera kalla krigets breda engagemang med modern teknik blir vi en effektiv igelkott. Igelkottstrategin är därför inte bara en militär plan, utan ett bevis på nationell enighet. Genom att vara förberedda säkrar vi vår frihet och fred för framtiden.