Must konstaterar att vi lever i en dramatisk tid präglad av stora osäkerheter där säkerhetsläget under 2025 fortsatt har försämrats. Hoten mot Sverige beskrivs som mycket allvarliga, med en varning om att läget kan förvärras ytterligare under 2026. Ryssland utgör det dimensionerande militära hotet mot Sverige och Nato, och landets strategiska mål att förändra världsordningen ligger fast.
Ryska gråzonsoperationer och hybridkrigföring
Must betonar att Rysslands agerande mot Väst har blivit alltmer riskbenäget, vårdslöst och opportunistiskt. Eftersom Ryssland för närvarande är konventionellt militärt underlägset Nato, utgör hybridkrigföring under tröskeln för väpnat angrepp deras huvudsakliga verktyg.
Centrala metoder i gråzonen:
- Sabotage via ombud: Ryssland använder i ökande grad engångsagenter och okvalificerade utförare, inklusive individer ur kriminella miljöer, för att genomföra våldsdåd och sabotage. Detta gör det svårare att upptäcka och direkt koppla aktiviteterna till den ryska staten.
- Störningar av infrastruktur: GNSS-störningar (GPS) har ökat i närområdet, vilket påverkar civil och militär sjö- och luftfart.
- Skuggflottan och AIS-manipulering: Den ryska skuggflottan i Östersjön manipulerar positions- och identifieringssignaler (AIS) för att kringgå sanktioner, vilket ökar olycksrisken och hotar miljösäkerheten.
- Sabotage mot Ukrainastödet: Hotet om sabotage mot europeiska anläggningar och verksamheter som stöttar Ukraina bedöms som högt.
Global stormaktskonkurrens och ekonomiska hot
Utöver det ryska hotet pekar Must på en hårdnande kamp mellan stormakterna om resurser och nyckelteknologier.
- Kinas ekonomiska maktmedel: Kina använder ekonomiska påtryckningar, sanktioner och kontroll över värdekedjor som ett konkret hot mot svensk ekonomisk säkerhet. Genom investeringar i svensk högteknologi och kritisk infrastruktur riskerar Sverige att hamna i beroendeställningar som kan utnyttjas för utpressning.
- Iran som hotaktör: Iran använder kriminella nätverk i Sverige som ombud för att utföra våldshandlingar mot bland annat israeliska och judiska mål.
Risker och fokusområden för det kommande året
Inför 2026 identifieras följande kritiska punkter:
- Rysk styrketillväxt: Det militära hotet från Ryssland bedöms öka gradvis fram till 2030 i takt med att landet genomför reformer och tillför nya resurser. Takten påverkas av kriget i Ukraina; ett vapenstillestånd på ryska villkor skulle frigöra stora resurser för uppbyggnad i Sveriges närområde.
- Cyberhot och gig-ekonomi: Underrättelsetjänster utnyttjar i allt högre grad gig-ekonomins anonymitet för att finansiera påverkansoperationer och genomföra cyberattacker via vinstdrivande hackernätverk.
- Terrorhotnivå: Trots att terrorhotnivån sänktes från 4 till 3 under 2025, kvarstår Sverige som ett mål för våldsbejakande islamistisk och högerextremistisk miljö.
Slutsats för beslutsfattare
Sverige står inför en komplex hotbild där inre och yttre hot är tätt sammanlänkade. För att möta detta krävs en samlad svensk ansats med ökad motståndskraft på bredden i samhället och fördjupat samarbete inom Nato. Under 2026 påbörjas arbetet med att inrätta en ny civil utrikesunderrättelsetjänst (planerad till 2027), samtidigt som den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten stärks för att kunna leverera snabbare och bättre underlag i ett högre tidstempo.
Valåret 2026
Det som är särskilt intressant är att vi har ett valår i Sverige 2026. Vad hindrar Ryssland eller andra stater att genomföra politiska mord i Sverige under valåret? Eller att kriminella klaner och gäng använder sig av mord, våld eller hot för att påverka valutfallet?