Om Sveriges behov av ökad försvarsförmåga är akut och måste tillgodoses redan 2025-2027, talar mycket för att MEDs försvarspolitik är att föredra framför Försvarsberedningens förslag.
Här är en fördjupad analys utifrån det perspektivet:
Tidsperspektivet:
- MED: Med en målsättning om 4% av BNP till försvaret och en tydlig inriktning på snabb upprustning, skulle MEDs politik kunna ge Sverige en markant förstärkt försvarsförmåga redan inom några år.
- Försvarsberedningen: Försvarsberedningens förslag om en gradvis ökning till 2% av BNP innebär en långsammare upprustningstakt. Att nå en väsentligt ökad försvarsförmåga till 2026 med denna modell är osannolikt, då Försvarsberedningen anser att det svenska försvaret ska vara färdigt för tredje världskriget 2036.
Hotbilden:
- Akut hot: Om bedömningen är att Sverige står inför ett akut och överhängande hot, är snabb upprustning avgörande. MEDs politik adresserar detta genom att prioritera snabba investeringar i militär kapacitet och en tydlig avskräckningsstrategi.
- Långsiktigt hot: Försvarsberedningens förslag är mer inriktat på att möta ett långsiktigt hot, där gradvis uppbyggnad av förmåga och samarbete med allierade är centrala. Dock har den pågående krigföringen från Ryssland sida mot Ukraina och övriga Europa visat att det finns inte tid för ett långsiktigt perspektiv.
Nationell vs. kollektiv säkerhet:
- MED: MED betonar vikten av en stark nationell försvarsförmåga, även inom ramen för NATO. Detta kan vara fördelaktigt i en situation där snabb handlingskraft krävs och osäkerhet råder kring allierade nationers responstid och innan Sverige är fullt integrerat i NATO, vilket bedöms vara genomfört bortom 2030.
- Försvarsberedningen: Försvarsberedningen lägger större vikt vid kollektiv säkerhet genom NATO-samarbete. I en akut krissituation kan det dock ta tid att mobilisera allierade styrkor, vilket gör att en stark nationell bas är avgörande.
Sammanfattning:
Om behovet av ökad försvarsförmåga är akut och tid är en kritisk faktor, framstår MEDs försvarspolitik som mer lämplig. Den snabba upprustningen, den tydliga avskräckningsstrategin och betoningen på nationell försvarsförmåga adresserar behovet av att stärka Sveriges säkerhet på kort sikt.
Att beakta:
- Kostnader: MEDs politik är betydligt mer kostsam. Är Sverige berett att prioritera försvaret på bekostnad av andra områden?
- Risk för eskalering: En snabb upprustning och en aggressiv avskräckningsstrategi kan öka spänningarna med Ryssland. Dock så har Ryssland redan eskalerat genom sin direkta krigföring mot Ukraina och den hybridkrigföring som genomförs mot Europa och USA.
I Medborgerlig Samling har vi noggrant bedömt det rådande läget och anser att tidsfaktorn och stödet till Ukraina är mycket kritiskt för att minska eskaleringen av kriget i Europa. Ett misslyckande genom att framställa oss som svaga och med bristande handlingskraft kommer bara att uppmuntra rysk krigföring i Europa. Det vore förödande för alla demokratier i Europa.