Det ungerska parlamentsvalet 2026 ser ut att bli det jämnaste på 16 år. Viktor Orbán, Europas kanske mest slipade maktspelare, står inför sin största utmaning hittills i form av avhopparen Péter Magyar. Svaret från regeringspartiet Fidesz är en aggressiv dubbelstöt: massiva ekonomiska incitament för kärväljarna och en finansiell strypsnara runt oppositionens fästen.
För första gången på länge är utgången i ett ungerskt val inte given på förhand. Fidesz, som prenumererat på en tvåtredjedelsmajoritet i parlamentet, känner flåset i nacken. Utmanaren är inte längre en splittrad vänsterallians utan Tisza-partiet, lett av Péter Magyar – en före detta regiminsider som vänt sig mot sina gamla herrar.
Opinionsläget är jämnt, och i vissa mätningar är Tisza jämsides med Fidesz. Regeringens strategi för att säkra makten är nu tydlig och vilar på två pelare: ekonomisk populism (”moroten”) och institutionell repression (”piskan”).
Moroten: Att köpa lojalitet på krita
Ungerns ekonomi har haft det motigt, med en av EU:s högsta inflationsnivåer och en stagnerande tillväxt under 2024. Trots, eller kanske på grund av detta, har Orbán rullat ut en massiv finanspolitisk offensiv som kritiker kallar för direkt röstköp.
Hörnstenen i strategin är det nya ”arbetarlånet” (Worker’s Loan). Programmet erbjuder unga arbetare (17–25 år) ett räntefritt lån på upp till 4 miljoner forinter (cirka 115 000 kronor). Villkoren är generösa: skaffa barn och lånet skrivs av. Det är en klassisk Orbán-manöver som kombinerar ekonomisk stimulans med konservativ familjepolitik.
Därtill kommer löften om kraftigt höjda minimilöner inför valåret 2025, skattelättnader för barnfamiljer och subventionerade bolån.
Ur ett statsmannaperspektiv är detta ett högt spel. Med ett budgetunderskott som redan pressar landets finanser (prognosticerat till över 5 % av BNP 2026) och frysta EU-medel, finansierar Orbán sin valkampanj med lånade pengar. Det är en strategi som prioriterar kortsiktig politisk överlevnad framför långsiktig makroekonomisk stabilitet.
Piskan: Finansiell krigföring mot oppositionen
Samtidigt som statskassan öppnas för väljarna, stryps tillförseln till den politiska motståndaren. En mindre uppmärksammad men strategiskt avgörande del av Fidesz taktik är attacken mot oppositionens lokala maktbaser.
Oppositionen styr idag huvudstaden Budapest, men borgmästaren Gergely Karácsony har fått se stadens handlingsutrymme kraftigt begränsat. Genom att dra in lokala skatteintäkter till statskassan och vägra godkänna kommunala lån, tvingar regeringen oppositionens skyltfönster på knä. Budskapet till väljarna är implicit men tydligt: ”Röstar ni på oppositionen får ni inga pengar till skolor, vägar eller sophämtning.”
Detta kompletteras av en medieapparat som, enligt oberoende observatörer, saknar motstycke i Europa. Regeringsvänliga ”influencers” och statsmedia pumpar ut narrativet att Péter Magyar är en marionett för Bryssel (”Brüsszel embere”) som vill dra in Ungern i kriget i Ukraina.
Analys: En existentiell strid
Skillnaden mot tidigare val är att Orbán nu inte bara slåss mot ”globalister” utan mot en spegelbild av sig själv. Péter Magyar är nationalist, konservativ och talar samma språk som Fidesz kärnväljare, men med udden riktad mot korruptionen.
För Orbán handlar 2026 inte bara om att vinna ett val, utan om att säkra sitt arv och sin frihet. Utan parlamentarisk immunitet skulle en förlust kunna innebära rättsliga efterspel för regimens toppskikt. Därför kan vi förvänta oss att de ekonomiska gåvorna kommer att bli fler och retoriken hårdare ju närmare valdagen vi kommer.
Frågan för väljarna blir om plånboken för stunden väger tyngre än risken för en statsbankrutt i framtiden.