Sveriges flygvapenchef, generalmajor Jonas Wikman, stakar ut kursen för ett Flygvapen i kraftig förändring. Med siktet inställt på 120 Gripen-plan och en historisk budgetökning inför 2026, är fokus tydligt: integration i NATO och förmågan att möta moderna asymmetriska hot.
Sedan Sverige inträdde i NATO har Flygvapnet genomgått en av sina mest intensiva perioder i modern tid. Generalmajor Jonas Wikman understryker att balansgången mellan att vidmakthålla befintlig kapacitet och att fasa in ny teknologi är kritisk. Flygvapnets långsiktiga mål är att operera en flotta på 120 stridsflygplan, en blandning av de beprövade Gripen C/D och de toppmoderna Gripen E.
En av de mest prioriterade frågorna är försvaret mot drönare, en läxa dragen direkt från slagfälten i Ukraina. Wikman betonar att Gripen-systemet har en unik roll att spela i detta, tack vare sin flexibilitet och förmåga att verka i nätverksbaserade miljöer.
Ekonomiska muskler bakom visionen För att möjliggöra denna expansion planerar Sverige att öka försvarsanslagen med 2,9 miljarder dollar under 2026 – en ökning med hela 18 procent jämfört med 2025. Dessa medel ska inte bara gå till hårdvara, utan även till att stärka personalstyrkan som idag består av ca 2 700 militärt anställda. För oss innebär detta att Sverige nu på allvar tar rollen som en garant för säkerheten i Östersjöregionen och den arktiska flanken.

Foto: USAF Eric Dietrich
