NATOs generalsekreterare Mark Ruttes tal i Bryssel, där han varnar för Rysslands aggressiva ambitioner och uppmanar till ökade försvarsutgifter, skickar en tydlig signal om det allvarliga säkerhetspolitiska läget i Europa. I ljuset av detta är det relevant att analysera hur Medborgerlig Samlings (MED) försvarspolitiska program synkroniserar med Ruttes budskap och NATOs övergripande strategi.
Gemensamma nämnare:
- Ryssland som hot: Både Rutte och MED identifierar Ryssland som ett allvarligt hot mot den europeiska säkerhetsordningen. Rutte varnar för att Putin vill ”utplåna Ukraina från kartan” och att andra delar av Europa kan vara nästa mål. MED betonar vikten av en stark avskräckningsstrategi gentemot Ryssland och en snabb upprustning av det svenska försvaret.
- Ökade försvarsutgifter: Rutte uppmanar europeiska länder att öka sina försvarsutgifter ”betydligt mer än 2% av BNP”. MED förespråkar en höjning av de svenska försvarsanslagen till 4% av BNP, vilket är dubbelt så mycket som NATO:s mål.
- Starkare försvarsförmåga: Rutte betonar behovet av att stärka NATOs försvarsförmåga, inklusive ökad produktion av vapen och ammunition. MED vill se en snabb upprustning av det svenska försvaret, med fokus på modern utrustning, utökad personalstyrka och förstärkt militär närvaro i strategiskt viktiga områden.
- Hybridkrigföring: Rutte varnar för att Ryssland kan komma att använda ”drönarsvärmar” i Europa, vilket visar på vikten av att vara förberedd på hybridkrigföring. MED betonar vikten av att stärka samhällets resiliens mot olika typer av hot, inklusive cyberattacker, desinformation och påverkansoperationer.
Skillnader:
- Fokus på nationellt försvar: Medan Rutte betonar vikten av NATO-samarbete, lägger MED större vikt vid en stark nationell försvarsförmåga, även inom ramen för NATO. Detta kan ses som en skillnad i betoning, men inte nödvändigtvis en motsättning. MED tar hänsyn till Washingtonfördragets artikel 3, där man ska ha förmåga att försvara sitt eget land. Det är också en konsekvens av den så kallade ”eviga freden”, som ledde till en alldeles för omfattande nedläggning av det svenska försvaret.
Analys:
MEDs försvarspolitiska program är i stora delar i linje med Ruttes budskap och NATOs övergripande strategi. Båda betonar vikten av att ta hotet från Ryssland på allvar, öka försvarsutgifterna och stärka den militära förmågan. Skillnaderna i betoning, särskilt när det gäller nationellt försvar kontra NATO-samarbete, kan ses som en naturlig följd av MEDs position som ett parti som prioriterar återtagande av egen nationell förmåga som förlorades efter de katastrofala försvarsnedläggningarna på 00-talet.
Statsmannen anser:
I en tid av ökad osäkerhet och växande hot mot den europeiska säkerhetsordningen är det bra att konstatera att MEDs försvarspolitik synkroniserar med NATOs generalsekreterares åsikter. Både MED och NATO inser vikten av att stärka försvaret, öka beredskapen och avskräcka Ryssland från ytterligare aggression. Detta ger hopp om att Sverige, tillsammans med sina allierade i NATO, kan möta det säkerhetspolitiska hotet som Ryssland utgör för oss i Europa.