Artikeln är en sammanfattning av rapporten som har sammanställts till USA:s kongress den sjunde januari 2025. Syftet är att belysa att det finns en särskild transatlantisk länk, inte bara till Storbritannien, utan också de Baltiska staterna.
Relationerna mellan USA och de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen är starka och bygger på en gemensam historia och ett djupt samarbete inom en rad områden. USA erkände aldrig Sovjetunionens annektering av de baltiska staterna 1940 och var en stark förespråkare för deras självständighet 1991 samt deras inträde i NATO och EU 2004. Idag ses de baltiska staterna som nära allierade till USA och viktiga partners i att hantera säkerhetsutmaningar i Europa, inte minst i relation till Ryssland.
De baltiska staternas strategiska läge längs Natos östra flank, i kombination med Rysslands ökade aggressivitet, har gjort regionen till en allt viktigare spelplats för USA:s säkerhetspolitik. Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2014, och i synnerhet sedan den fullskaliga invasionen 2022, har USA intensifierat sitt engagemang i regionen. Detta engagemang manifesteras bland annat genom Baltic Security Initiative (BSI), ett initiativ som syftar till att stärka de baltiska staternas försvarsförmåga genom ekonomiskt stöd och militärt samarbete. Under räkenskapsåren 2023 och 2024 har den amerikanska kongressen anslagit över 450 miljoner dollar till BSI. Dessutom har USA bidragit med över 485 miljoner dollar i Foreign Military Financing (FMF) till de baltiska staterna sedan 2022.
Det amerikanska engagemanget syns också i den ökade militära närvaron i regionen. Genom Operation Atlantic Resolve roterar amerikanska trupper kontinuerligt in i Baltikum för övningar och träning, och sedan 2019 finns en permanent roterande amerikansk styrka i Litauen. Nya bilaterala försvarssamarbeten mellan USA och de baltiska staterna, undertecknade 2023, signalerar en amerikansk avsikt att upprätthålla denna permanenta rotation.
De baltiska staterna har i sin tur visat sig vara lojala allierade till USA. De har inte bara ökat sina egna försvarsutgifter till över 2% av BNP (NATO:s målsättning), utan de har också varit bland de främsta i världen att stödja Ukraina, både militärt och humanitärt. De har infört sanktioner mot Ryssland som går längre än EU:s och har aktivt arbetat för att minska sitt energiberoende av Ryssland. De baltiska länderna har också stött USA:s utrikespolitiska mål på andra håll i världen, bland annat genom att bidra till insatserna i Afghanistan och i den globala koalitionen mot Islamiska staten.
Utöver det militära samarbetet präglas relationen av ett nära samarbete inom en rad andra områden. USA och de baltiska staterna delar en gemensam syn på vikten av demokrati, rättsstatsprincipen och fria marknader. De samarbetar nära inom ramen för NATO och i relationen mellan USA och EU. Även om handels- och investeringsförbindelserna är relativt blygsamma med tanke på de baltiska staternas storlek, finns det potential för tillväxt, inte minst inom sektorer som energi, informationsteknologi och försvar.
På senare tid har de baltiska staterna också intagit en alltmer kritisk hållning gentemot Kina, drivet bland annat av Kinas stöd till Ryssland. De har lämnat det så kallade 17+1-samarbetet (numera 14+1) som Kina initierade med länder i Central- och Östeuropa, och Litauen har hamnat i direkt konflikt med Kina på grund av sitt stöd till Taiwan. Denna utveckling kan ytterligare stärka banden mellan USA och de baltiska staterna, som delar en gemensam oro över Kinas växande globala inflytande.
Sammanfattningsvis är relationen mellan USA och de baltiska staterna stark och präglad av ömsesidigt förtroende och gemensamma intressen. I en tid av ökad osäkerhet och geopolitisk instabilitet framstår detta partnerskap som allt viktigare, inte bara för den regionala säkerheten i Östersjöområdet utan också för den transatlantiska relationen i stort. Den amerikanska kongressen, och i synnerhet House Baltic Caucus och Senate Baltic Freedom Caucus, spelar en viktig roll i att upprätthålla och stärka detta samarbete.