Under de senaste åren har USA i allt större utsträckning anammat en protektionistisk handelspolitik, vilket har lett till oro och spänningar bland landets allierade. Denna politik, som ofta motiveras med att skydda amerikanska jobb och industrier, kan få betydande konsekvenser för de länder som traditionellt sett har haft nära handelsförbindelser med USA. Protektionismen tar sig olika uttryck, bland annat genom införandet av tullar på importerade varor eller begränsningar av importmängden, i syfte att göra utländska produkter dyrare och mindre konkurrenskraftiga jämfört med inhemska alternativ. Vidare ser vi hur USA genom subventioner till inhemska industrier snedvrider konkurrensen och ger dem en orättvis fördel gentemot utländska konkurrenter. Ett annat exempel är de så kallade ”Buy American”-klausulerna, som innebär att amerikanska myndigheter i första hand ska köpa in varor och tjänster från amerikanska företag, vilket i sin tur begränsar marknadstillträdet för utländska aktörer.
Den amerikanska protektionismen riskerar att få en rad negativa konsekvenser för allierade länder. När USA begränsar importen drabbas allierade länders exportföretag, vilket kan leda till minskad produktion, förlorade arbetstillfällen och lägre ekonomisk tillväxt. Dessutom kan de protektionistiska åtgärderna leda till handelskonflikter och försämrade relationer mellan USA och dess allierade, med potentiellt bredare geopolitiska konsekvenser som följd. Protektionismen riskerar också att snedvrida de globala marknaderna och leda till ineffektivitet och högre priser för konsumenterna. Den oförutsägbara naturen hos den amerikanska handelspolitiken bidrar till osäkerhet för företag och investerare, vilket i sin tur kan hämma investeringar och ekonomisk tillväxt.
Ett konkret exempel på hur USA:s protektionism har påverkat allierade länder är införandet av tullar på stål och aluminium under Trump-administrationen. Dessa tullar drabbade bland annat EU, Kanada och Japan hårt och ledde till motåtgärder från dessa länder. Även om Biden-administrationen delvis har lättat på dessa tullar kvarstår spänningarna. Ett annat exempel är ”Inflation Reduction Act” som antogs 2022. Denna lag innehåller omfattande subventioner till amerikansk industri, i synnerhet inom sektorn för gröna teknologier, och har kritiserats av bland annat EU för att vara protektionistisk och diskriminerande mot europeiska företag. Kritiken handlar om att lagen gynnar amerikanska företag på bekostnad av europeiska och snedvrider konkurrensen på den globala marknaden för förnybar energi.
Sammanfattningsvis har USA:s protektionistiska handelspolitik potential att orsaka betydande skada för landets allierade och den globala ekonomin som helhet. Genom att begränsa handeln och snedvrida marknaderna riskerar USA att undergräva det regelbaserade internationella handelssystemet och försämra relationerna med sina allierade. En återgång till en mer öppen och samarbetsinriktad handelspolitik skulle gynna både USA och dess partners och bidra till en mer stabil och välmående global ekonomi.