Sverige har blivit demokratiskt, Sverigedemokratiskt

Det går inte längre att blunda för ett faktum, nämligen att Sverige har blivit sverigedemokratiskt.

Den starkaste indikatorn på det är att de nya Moderaterna numera är ”bättre” än SD på rasistisk politik. De föreslår nämligen att man inte ska få ta del av välfärdssystemen, bara för att man får uppehållstillstånd i Sverige. Man erkänner också numera att invandringen är precis som nationalekonomen Tino Sanandaji påstår, nämligen att invandringen är INTE en förtjänst, utan en kostnadspost för samhället. Så då blir det med automatik som så att de nya moderaterna inser precis vilka som röstar på moderater i valet. Dvs. skattebetalare, som vill få valuta för sina skattepengar i form av en bra vård, skola och omsorg för de sina, inte att vara en öppet blödande artärblödning till andra grupper, som inte har bidragit till systemet.

En annan stark indikator på att Sverige har blivit sverigedemokratiskt är att nu pågår revolutionen för fullt. Nej, revolution i Sverige innebär inte att man går ut på gator och torg med högafflar, baseballträn eller för den delen hagelbössor. Nej, revolutionen består i att man lämnar åsiktskorridoren och börjar påvisa de faktiska problem som invandringen medför för samhället idag.

Ett exempel på detta är skolverkets rapport från en skola som väldigt tydligt pekar ut ”elevkulturer” som inte är acceptabla i ett svenskt kontext. Ett annat är poliser, som säkerligen läcker till media om den sekretess som läggs på olika former av brottslighet bland asylsökande och invandrare. Man är också ganska tydlig med den brottslighet som förekommer bland invandrade ungdomar. Ingen tror väl heller att polisen patrullerar i Södertälje med förstärkningsvapen för att skapa en ny normalbild av polisens verksamhet. Det är snarare en signal till buset att nu är det slutskjutet på stan, eller i alla fall så riskerar man att möta polis med både skyddsutrustning och tyngre vapen. Kort och gott, polisen har tröttnat på situationen. Eller rättare sagt, hur många gängskjutningar tål Sverige?

Man ser också mer öppen problematisering av invandrares brottslighet, utan att rasistkortet tas fram omedelbart. Ett exempel är gruppvåldtäkten i Småland, som Aftonbladet berättar ganska öppet om. Debattörer som Paulina Neuding, Özge Öner och Johan Westerholm problematiserar ganska tydligt kring just invandrarnas ”värdegrund” och beteende i olika sammanhang, utan att Twitterdrevet drar igång automatiskt. Aftonbladet visar också på de medföljande konflikter som följer med invandrarna till Migrationsverkets boenden.

MSB redovisar att trots att vi har infört i praktiken stopp för invandrare utan viseringar och identitetsdokument, så finns det kvardröjande effekter av den toppen som 2014-2015 representerar för det svenska samhället. Sannolikt får vi leva med toppens konsekvenser i ett par decennier.

Som sista slutsats så har till och med Aftonbladets egen opinionsundersökning kommit fram till att Sverigedemokraterna är Sveriges näst största parti.

Det politikerna bland Socialdemokrater, nya Moderater, folkpartiet Liberalerna och Kristdemokraterna har konstaterat att man lever nu i en verklighet som kommer att kosta för skattebetalarna. Därför måste man skademinimera genom att övertyga skattebetalarna om att deras förväntade payback från skatterna inte ska omfördelas i alldeles för stor omfattning till nyanlända, vilket skulle påverka skattemoralen högst avsevärt. Framförallt så är skattebetalare också väljare, som är väl medvetna om att i kraft av sin skattekraft, så är de en mycket, mycket viktig väljargrupp.

Som ni ser, så har jag inte tagit med Centerpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och F! bland partierna ovan. Det är för att dessa partier är så ideologiskt dogmatiska, att de kan inte inse när verkligheten knackar på dörren, så måste man faktiskt anpassa sin politik till verkligheten. Det borde också vara en tydlig signal till väljaren att dessa partier bör inte anförtros med regeringsmakt, eftersom politiker som inte är realpolitiker kan bara göra en sak, nämligen att föra sina länder till katastrofens rand och över den, om de får agera med riktig makt.

Men varför flörtar inte S, nM, fL och KD inte mer med SD då? Jo, för att man vill inte visa att ”originalet” är kanske bättre. Det SD har påtalat om invandringens problem realiseras nu. Och det finns inget intresse av S att erkänna att SD:s politik är i stort den som S hade mellan 50- och 70-talet.

Nya M kan inte heller erkänna riktigt att man i ledande ställning i Alliansen förde en politik som var totalt katastrofal när det gäller invandring. Man har för många nya moderater i ledningen och i princip inga gammelmoderater. Plus att AKB har pantsatt sin egen politiska karriär genom att säga att nM kommer ALDRIG att samarbeta med SD, så länge som hon är partiledare.

fL med Jan Björklund i spetsen är ju ledare för ett parti som har fiskat i grumliga vatten förr. Så det är inga problem att sälja till sina kärnväljare. Dock med lite förnumstigt förmyndarskap, som bara ett parti som Liberalerna kan hålla på med gentemot väljarkåren. Dvs. Vet Bästerbergdoktrinen i repris. Dock har partiet krympt högst avsevärt.

KD har problem nog att hålla sig ovanför riksdagsspärren, så här har man snarare fokuserat på att bli ett SD-light, men med snyggare partiledare och partiföreträdare utan järnrör. Problemet är bara att KD inte får plats i media, då det finns större elefanter som pockar på uppmärksamheten.

Som jag ser det, så är ingen intresserad av ett extraval nu, eftersom vi har fasta mandatperioder i Sverige. Ingen KAN åtgärda de problem som har uppstått mellan nu och september 2018. Alltså så väljer socialdemokraterna att lida tillsammans med miljöpartiet. Möjligen kan man tänka sig en regeringsombildning utan miljöpartiet, men då med passivt stöd av nya moderaterna.

Min gissning är att nästa riksdagsval 2018 blir en rysare. S, nM och SD kan i princip bli lika stora, dvs. kring 20% var. Talmannen kommer att få en grannlaga uppgift att lösa. OM SD kommer upp i 30%, så kommer sannolikt de få frågan först, men kommer sannolikt inte att få någon majoritet för regeringsbildningen. Däremot så kommer enda realistiska alternativet att bli en regering mellan S+nM, möjligen med stöd från fL och KD som realpolitiska stödhjul. Nya Moderaterna kommer aldrig att acceptera en regering där miljöpartiet och vänsterpartiet har någon form av påverkan.

Men jag kan summera det hela med precis samma mening som jag började detta inlägg med.

Sverige har blivit demokratiskt, Sverigedemokratiskt.

Till detta är man nödd och tvungen på grund av tidigare förd politik och realiteter.