Twitterstormen blev förstås stor, när man i harm och indignation tyckte att Sveriges Radio agerade både fegt och ryggradslöst. Men vad var det som hände, egentligen? Förutom de ganska oklara motiv som radioledningen tillhandahöll som svar på avstängningen. Inklusive inlägg om SR ska vara opartiskt i valtider.
Som vän av ordning vill jag gärna kommentera det här på ett lite mer självklart sätt än vad som har framkommit i debatten, oavsett vilka som har varit för eller emot avstängningen.
Om vi börjar med det grundläggande, dvs. Sveriges Radios sändningstillstånd. Jag ber er särskilt notera 6 §. Jag citerar;
”Sändningsrätten ska utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet ska råda i ljudradion.
SR ska före sändning av program så noggrant som omständigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet. Ämnesval och framställning ska ta sikte på vad som är relevant och väsentligt.”
Så, vad är det som Soran har gjort som är så hemskt? Jo, han har bland annat uttryckt att han hatar Sverigedemokraterna. Det är ju ingen åsikt som är särskilt kontroversiell, förutom att hata är ett ganska kraftfullt uttryck för sina känslor. Så förutom så kallat näthat, så kan vi nog säga att Soran representerar ett radiohat gentemot Sverigedemokraterna. Själv kan jag säga att jag känslomässigt som mest OGILLAR KRAFTFULLT vänsterpartister, vänstersocialdemokrater, miljöpartister och nya socialmoderater. Men då menar jag inte individerna, utan de politiska idéer som dessa politiker står för. Nyliberalism och nysocialism, nykommunism eller miljöfascism är inget som tilltalar en konservativ person som mig. Därför OGILLAR jag dem. Men att gå från det till att hata är ganska långt i mitt fall.
Om vi börjar fundera på vad Soran egentligen hatar, så är det ganska märkligt. Han hatar Sverigedemokraterna. Med hänvisning till att Sverigedemokraterna är rasister, islamofober och främlingsfientliga. Jag vill påstå att man INTE hittar något av det i SD:s politik. Jag utmanar er allihopa att peka på HUR SD:s politik uppfyller dessa kriterier.
Man kan summera det med att Sorans hatfulla inställning till SD inte bygger på en saklig grund, eftersom inget i SD:s politik verkar stå för de etiketter som Soran vill anlägga på SD. Alltså brister han i opartiskheten också, eftersom han väljer att inte kontrollera sakuppgifterna angående SD:s politik, utan vidhåller just sina känsloargument, som INTE baserar sig på fakta. Därmed blir också hans inlägg i debatten irrelevanta. Som ni ser, i princip så bryter Sorans verksamhet mot alla delar av SR:s sändningstillstånds 6 §.
Beslutet är alltså helt korrekt vad gäller Sorans person.
Vad gäller SR:s förtroende hos allmänheten, så är det väl känt att journalister i Sverige inte är representativa i sina politiska åsikter, jämfört med det svenska folket i allmänhet. Man vet genom forskning att sympatierna för socialistiska och miljöinriktad politik är större hos journalister än svensken i gemen. Det här har lett till en viss nervositet och överreaktion hos både SR och SVT avseende vilka journalister som borde vara med i diverse program. Här kan vi konstatera att det är antagligen inga problem, förutsatt att journalisterna faktiskt följer sändningstillståndets 6§.
Sen har vi de oroliga retorikerna som säger att media försöker tillfredsställa SD:s väljarbas genom att vara lite antidemokratiska osv. Det är bara ohederlig retorik.
Nu ska vi vara tydliga med några sakfrågor. Det är INTE en mänsklig rättighet att vem som helst får flytta till Sverige, antingen som arbetskraftsinvandrare eller flykting. Det är en möjlighet, som Svea rikes lag medger, men den är villkorad. Det står ALLA partier i riksdagen bakom idag. De mänskliga rättigheterna hittar man hos FN, bland annat. Visa mig EN enda paragraf, som tillåter fri invandring från en stat till en annan efter individens gottfinnande. Nej, just ja, den finns inte. Om FN tycker att den rätten inte tillhör de mänskliga rättigheterna, så är det väl inte så konstigt att ALLA riksdagspartier, inklusive SD tycker som FN?!
Det är inte heller antidemokratiskt att vara mot dagens invandringspolitik, eftersom man har rätt att vara i opposition till regeringens politik. Det är väl det som är demokrati? Det som däremot är antidemokratiskt är att med ohederliga metoder försöka påskina att vissa partier är antidemokratiska, rasistiska, främlingsfientliga och islamofobiska, utan att för den skull underbygga detta med fakta.
Jag är väldigt tydlig med min personliga åsikt om en sak. Det finns INGET och jag menar INGET land som är muslimskt som vi skulle kalla för en funktionell demokrati. Att jag då som demokrat INTE vill ha någon del av Sharia som en del av svensk lagstiftning är väl inte så konstigt? För inte vill väl vi att muslimska kvinnor ska ha färre rättigheter än sina svenska systrar? Det om något är väl antifeministiskt. Så om man som jag är motståndare till Sharia och politisk islam på grund av mina empiriska erfarenheter, så då får man väl stämpla mig som islamofob. Jag är stolt över det faktum att jag är för demokrati, utbildning och jämlikhet, även för kvinnor som har muslimsk bakgrund. Dessutom medger Sharialagstiftningen att man diskriminerar till exempel judar och kristna med högre skatter (jizya) och andra begränsningar, som icke fullvärdiga medlemmar i länder som styrs genom Sharia eller har legala system som grundar sig på Sharia. Det räcker med att läsa omdefinitionen av de mänskliga rättigheterna, som OIC har gjort för att passa muslimsk rättstradition.
Notera att dessa omdefinitioner inte är vare sig jämlika eller rättvisa mellan muslimer och icke-muslimer. Det borde slutligen bevisa att politisk islam inte fungerar enligt nuvarande accepterade mänskliga rättigheter.
Men det är klart, att för politiker och tyckare så är det bekvämare att ropa invektiv gentemot politiska motståndare, än att faktiskt bemöta dem med fakta. Jag tror personligen att man inte kan argumentera mot SD:s invandringspolitik baserat på fakta, eftersom de verkar ha bra koll på fakta själv. Däremot är SD:s EU-politik väldigt omogen och naiv, men det får vi nog tillskriva SD:s orutin vad gäller internationella förhållanden. Här vill jag gå så lågt att jag vill påstå att SD:s EU-kritik är sund, men deras slutsatser om vad som behöver göras är helt fel. Men de får de väl upptäcka själv vad tiden lider.
Adversarii bene sentiant et glorificabor.