Alexandra Pascalidou körde en helt politiskt korrekt program om svenskarna och deras rasist. Det gör mig ganska beklämd och trött.
Jag är inte rasist, men…….
jag hatar kulturer som värderar människor olika efter religion, kön och sexualitet.
jag hatar pojkar som kallar kvinnor för ”svennehora” eller ”orre”.
jag hatar pojkar som tror att lättklädda kvinnor vill bli gruppsexade.
jag hatar förtryck och kontroll av flickors och kvinnors sexualitet.
jag hatar alla som rånar andra ungdomar, bara för att de inte har en iPhone eller EU-moped.
Att kalla mig för rasist baserat på att jag ogillar ovanstående fenomen som empiriskt verkar vara på något sätt kulturellt betingade är en skam för den som rasiststämplar mig.
Jag föraktar alla som väljer en kriminell karriär och anser att det karriärsvalet kan inte klandras på socio-ekonomiska förhållanden. Idag har alla chansen att läsa i grundskola och gymnasieskola med en hyfsad kvalitet. Tyvärr verkar lektionssabotörer också empiriskt bestå av vissa kategorier människor, med viss kulturell bakgrund. Varför man har en bristande impulskontroll kan jag inte svara på, men det verkar vara en total brist på respekt för lärarens auktoritet.
För trots allt, ALLA har en hyfsad chans i Sverige. Om du inte tar den, utan förstör, så är det inte samhällets fel, det är DITT fel.
Jag klarade av en skola utan Levi’s jeans, märkeskläder eller andra yttre attribut som gav hög social status. Trots detta ”trauma” så klarade jag av att skaffa mig en utbildning, som idag ger en lön som tillhör den övre tionde percentilen i Sverige. Märkligt, att det gick. Det var flera andra i samma situation som klarade det också. Men idag, så verkar det räcka med att skylla på att man bor i Rosengården, Rinkeby, Tensta eller Majorna för att man ska fullständigt skita i skolan och att anstränga sig.
Eller ska vi gå så långt att vi måste vara kulturrelativitistiska mot elever, som inte nöjer sig med en tillsägelse i skolan. Kanske till och med skolaga, förutsatt att föräldrarna ger sitt medgivande? Nä, trodde väl inte det.
Kort och gott, en skitstövel är en skitstövel, oavsett etnicitet eller socioekonomiska förutsättningar. Alla som vill, kan lära sig att läsa, räkna och tala i dagens svenska skola.
Klart slut!
Du menar: Anpassa dig, inse att målet är pengar. Mer pengar.
Jag tillhör de fattigaste i vårt land men jag kan stå ut, jag kan inte göra så mkt åt det då jag är sjuk. Problöemet är faktsikt den svenska mentaliteten, de ideologiska lögnerna, passar man inte in, har man inte ett nätverk så måste du ha enormt flyt eller tillhöra de allra bästa för at få ut en fet sudd, och det behövs om du ska vara aktiv och leva och bo. Alla *kan* ju inte ligga bland de 10% med högst lön, oavsett om alla anstränger sig till max, och då kommer en enorm ångest, en fruktansvärd bitterhet. När jag gick i skolan så var det inte tal om att gynna de med talanger, visst, om du sjöng bra så… Om man ritade bra så… Och visst kunde man få lite gunst om man var superb på ngt, men 70-80-talsskolan var inte alls till för att få fram det bästa ur en individ för att individen skulle växa och få egenmakt. Det handlar om att göda en statlig hydra. Politiker är för det mesta urusla vad gäller att se risker, kalkylera, nu menar jag inte ekonomiskt utan överlag.