Så därför tänker jag fortsätta med mina analyser, oavsett om de är bekväma för läsaren eller inte. Och då spelar inte politiken någon roll, för det finns faktiskt en objektiv sanning, i alla fall i strikt vetenskaplig mening.
Så på vilket sätt delas min analys av andra då? Jo, bloggaren Cornucopia har skrivit en del om Sverigedemokraterna. De är enligt en opinionsundersökning Sveriges TREDJE största parti just nu. Sug på den karamellen ett tag. Att tro att alla potentiella väljare (8,6%) skulle gå att idiotförklara genom mediakampanjer, Expokampanjer i skolor med mera är mer än lovligt korkat. Det som är mest beklämmande är att Expo som organisation inte är OPOLITISK. Dvs. barnen får sig itutat en lagom dos socialism kombinerat med Marxistiska inslag. Och ni kan ju gissa vad jag tycker om dessa ideologier. Fast det finns många vettiga betongsossar.
Nå, min poäng är att Cornucopia har också gjort en vinkling på opinionsläget just nu som tyder på att Alliansen troligen förlorar nästa val. Så det var en av sakerna som verkar ha aktualiserats på senare tid. Jag kan bara rekommendera att ni läser Cornucopias inlägg i debatten.
En av orsakerna som jag tog upp var obalanserna i arbetsvillkor mellan svenska och EU-arbetare och deras villkor jämfört med arbetsvillkoren i t.ex. Kina eller andra låglöneländer där man bedriver rovdrift gentemot sin arbetskraft och miljö. Och hör och häpna, TCO har skärpt kraven för TCO-märkningen, så att man också säkerställer ett antal FN, ILO och övriga krav. Helt fantastiskt. Synd bara att märkningen begränsas till bildskärmar och PC.
Som jag ser det så finns det två typer av socialism;
Tyvärr är jantelagssocialismen mer eller mindre partireligion inom (s) och (v). Så därvidlag ser vi nog ingen positiv utveckling 2014. Det är för övrigt en anledning till att många partimedlemmar i dessa partier fortfarande är starkt EU-skeptiska. Varför ska vi vara solidariska med övriga EU-medborgare? Vi ska väl bara vara solidariska inom landet?! Jämför det med Göran Perssons sociala turism.
För övrigt kör Sverigedemokraterna med en egen variant av jantelagssocialism, där grupper ställs mot grupper. De har visserligen helt rätt i att Sverige är onödigt översolidariskt och framförallt blåögt dumt avseende många fenomen inom invandringen, men de är jantelagare lik förbaskat.
Finns det någon positivsocialism i svensk politik då? Kanske lite hos KD, men de förvirrar bort sig i helt irrelevanta underlivsfrågor som avskräcker en del av valmanskåren. Plus att man försöker vara lite allt möjligt utan egen profil.
Men hur är det med resten av Alliansen då? (fp) och (c) tävlar tillsammans med de nya Socialmoderaterna om att vara mest liberala i alla avseenden. Det är tyvärr en väg som inte kommer att bidra till en tillväxt i Sverige, men väl hos de multinationella företagen. Och dessutom så kommer liberalismen och nyliberalismen att snedvrida konkurrensen mellan svensk och invandrad arbetskraft. Bara att se vad regeringen har initierat i form av nystartzoner, där invandrare som startar företag ska få konkurrensfördelar gentemot svenska företagare. Helt klart ett fall av diskriminering, men enligt vissa kan ju varken svenskar eller män diskrimineras.
Men vad har vi kvar för alternativ då? Det verkar ju inte finnas positivsocialistiska rörelser i Sverige. Nej, det är helt riktigt. Det är helt enkelt en politisk kraft som saknas i Sverige just nu. Faktum är att jag skulle vilja klassificera Stefan Löfven som en positivsocialist. Tyvärr kommer nog den betongvåta filten inom partiet att kväva Löfvens positiva idéer på ett tidigt stadium. Det är bara att se vad som hände med Löfvens åsikter om kärnkraften. Det är självklart att när oljan tar slut, så måste vi fortfarande värma upp svenska hem, eftersom vi inte kan inteckna att den globala uppvärmningen skulle leda till medelhavsvärme i Sverige. Alltså måste vi fortsätta att få PÅLITLIG elektricitet även i framtiden. Men som många socialdemokrater är villiga att offra på maktens altare för att få samverka med miljöfascisterna.
Finns det något att göra över huvud taget? Jo, utnyttja dina demokratiska rättigheter fullt ut. Ställ de svåra frågorna till politikerna. Fråga inte hur mycket mer får jag kvar i plånboken eller hur mycket billigare blir det för mig. För alla politikerna lovar just detta, det är deras livsluft. Mer till alla ur en mindre påse pengar, det verkar vara dagens mantra.
1. Hur avser ditt parti att säkerställa svensk energiförsörjning på 20-50 års sikt?
2. Hur ska vi nyttja EU för att säkerställa att produktion sker under miljö- och arbetsmässigt tillräckligt goda villkor så att vi kan vara konsumenter med gott samvete?
3. Hur ska vi ställa krav på låglöneländer och diktaturer så att de börjar uppfylla krav för ett värdigt liv för sina arbetare och medborgare?
4. Hur säkerställer vi att Svensk lag bygger på en sekulär, jämställd och demokratisk grund oavsett demografiska förhållanden?
5. Varför är inte närodlad/närproducerad mat billigare än industriellt producerad dito från låglöneländer?
6. Varför finns det inte rättvisemärkningar på alla produkter?
7. Hur ska svenskarnas privata skulder minskas på lång sikt?
8. Frihandel i all ära, men ska inte produkter som tillverkats miljö- och arbetsmässigt under sämre förhållande vara DYRARE? Dvs. skatta extra mycket för dåligt miljö- eller arbetsmiljöarbete. Det ska inte löna sig att producera för billigt…