Bland annat Esse Non Videri och som har länkats vidare på Tradition och Fason.
Nåja, det är bara ett bevis för att mina tankar är borgerliga och inte socialistiska. Vilket i och för sig inte är konstigt, eftersom historien gång efter annan har bevisat att varken kommunism eller socialism fungerar som samhällsbyggande grundpelare. Kommunismen är ett särskilt mörkt kapitel i mänsklighetens historia. Om någon dryftar sig till att nämna Hitler som motargument, så hette hans parti NSDAP ( NationalSOCIALISTISKA Tyska arbetarepartiet). Inte så långt från vårt Svenska Socialdemokratiska Arbetareparti som flörtade med det östtyska SED så länge som kommunisterna hade makten i DDR. Tydligen var samarbetet såpass omfattande att fortfarande så håller man STASI–arkiven hemliga för folket för att dölja omfattningen och vilka som deltog i subversionen av den svenska demokratin.
Nåja, socialdemokraterna med paret Myrdal och rasbiologiska institutet i Uppsala är inte direkt några förebilder för varken demokratiska rättigheter eller jämlikhetsideal.
Men för att återgå till min ursprungliga artikel, visst är det intressant att kommunister och socialister hänvisar till någon form av ”vetenskaplighet” och ”forskning” för att berättiga sitt förtryck. Det är väl självklart att om vi gjorde genetisk analys på alla svenskar och valde att sterilisera de med ”dåliga” gener, så skulle säkert folkhälsan i det långa loppet bli bättre. A-barnen skulle radas upp i skolorna och samhället skulle utvecklas. Men nu kommer vi till pudelns kärna. Är det verkligen detta som vi vill? Vem bestämmer vilka genetiska profiler som ska vara acceptabla? Vad hände med den mänskliga rättigheten om självbestämmande? Det är precis här som vetenskapen och forskare misslyckas. Man reflekterar inte över om det är rätt att ”optimera” det genetiska materialet. Eller om det finns en lösning till alla problem (Trabant).
Människor är först och främst individer. Vi väljer oftast själv vilka kollektiv vi vill ingå i utöver kärnfamiljen och eventuella kollektiva värderingar som vi är uppfostrade med. Så här har dessa samhällsingenjörer en utmaning som de inte kan klara av. För individer prioriterar saker olika. För mig kan det vara viktigt att ha en Rolex, för dig duger kanske en no-name klocka tillverkad i ett vietnamesiskt sweat-shop. Jag kanske nöjer mig med pulverkaffe, medan du vill ha en dubbel espresso med råsocker.
Att styra människans konsumtion kommer alltid att misslyckas. Extra skatt på socker och fett är förslag som finns på tapeten hos vissa debattörer. Andra tycker att vi ska höja skatterna på tobak (skadligt), bensin (miljön!), lyxvaror (bestraffa rika) etc. Det är ren nys att dessa skatter skulle minska konsumtionen märkbart. Vi kan bara titta på bensinen. Om man måste åka till jobbet med bil, så gör man det ända tills det är mer lönsamt att flytta eller byta jobb till ett som är närmare. Och jag tror att med tanke på hur liten rörligheten är på bostadsmarknaden, så blir det nog inte så mycket flyttat.
Jag tänker mycket på just dessa styrmedel som vissa politiker försöker få till. Oftast leder det till oönskade effekter som man inte hade förutsett när man utredde styrmedel. Dessutom så brukar man försöka justera bort styrmedlen med undantagsregleringar etc. Till slut blir systemet så komplext att ingen har kontroll på hur olika delar påverkar varandra. Då gör man ett så kallat omtag och skapar nya regler som ersätter alla gamla. Och processen börjar om från början. En evig cykel av aktion och reaktion i interaktion.
Det märkligaste av allt är att oavsett regleringar och omtag, så är skatteuttaget från befolkningen ganska konstant. Har ni mer pengar på banken efter alla skattesänkningar? Nä, trodde väl det. Så vart gick dessa extra pengar då? Jo, ni har konsumerat/unnat er mer än innan. Och som bekant, så beskattas konsumtion. Visserligen tar det ett par månader extra för staten att få in momspengarna, men de kommer som ett brev på posten oavsett. Skulle ni börja spara pengar, så ska ni få se vad som händer. Skatterna på inkomsterna skulle nog höjas ganska fort, eftersom vår ofantliga sektor inte tål för mycket åderlåtning av sina inkomster.
Så nästa gång som du konsumerar, betänk att du betalar skatt samtidigt. Fast det är klart, det är häftigare att betala skatt i samband med ett BMW-köp än en ren konfiskation från lönen.