Landet där Palme förbannade de vita i Sydafrika för sitt förhatliga apartheidsystem har infört ett eget apartheidsystem. Fast den här gången är det vita som är de som särbehandlas negativt. Nämligen den enda etniciteten som inte erkänns av svenska politiker. Är du same, rom, svenskfinländare, EU-migrant, papperslös, palestinier, kurd eller av någon annan nationalitet eller etnicitet, så erkänns din särart glatt och villigt av svenska politiker. För att inte tala om att man vill klumpa ihop konfessionell inriktning som en del av en persons etnicitet. Det är lika stor skillnad på en kristen och en muslimsk syrier, som det är skillnad mellan en ateistisk finländare och en katolsk italienare. Eller för den delen en nigeriansk muslim och en saudisk dito.
Men om du har otur och tillhör den sekulära eller kristen light delen av befolkningen som klassar sig själv som svensk efter att familjen har bott x antal generationer i Sverige, så har du de facto ingen etnicitet som erkänns av svenska politiker. Möjligen kan du göra reklam för en bakgrund som vallonättling, tysk industrialist eller skotsk handelssläkt, det kan räknas. Men härstammar du från en släkt av torpare och bönder från Sörmland eller Östergötland, då räknas inte din bakgrund eller etnicitet alls.
Blir du förbannad på en mörk pigmenterad person, så om du i ren affekt skriker: ”Djävla blatte..”, så sitter snart åtalet där och kanske ett krav på skadestånd. Självklart med rättssystemets bistånd. Men att kalla din son för: ”Djävla svenne…” eller din dotter för ”svennehora” är helt ok, eftersom svenne antyder etnisk svensk, vilket inte existerar enligt svensk lagstiftning. Det är väl ingen som egentligen tror att avsikten med att kalla någon för svenne eller svennehora är mindre nedsättande än blatte?
Nu verkar det som om apartheidsystemet ska dessutom lagstadgas i större omfattning. Om du har barn som ska flytta hemifrån och råkar vara etnisk svensk, ska du nog sluta läsa nu. Boverket har nämligen lagt fram en rapport om de nyanländas bostadssituation, som är ganska skrämmande till sitt innehåll. Eftersom myndighetsrapporter är ganska omfattande, så hänvisar jag till bloggrannen Cornucopias sammanfattning av innehållet. I praktiken föreslår man att etniska svenskar ska diskrimineras på bostadsmarknaden till förmån för nyanlända. Enda sättet för dina barn att flytta hemifrån är de facto att köpa bostadsrätter till barnen. Eller att de flyttar ut först i 25-30-årsåldern. Kanske inte den framtid som du hade tänkt dig?
Skolan är ett annat intressant område, där det förekommer diskriminering av svenskar i stor omfattning. Den populära diskursen i den rasifierade debatten är att skolor med en hög andel invandrare skulle på något sätt vara förfördelade vad gäller insatser och resurser. Det är en bortförklaring till dåliga skolresultat som finns i så kallade utanförskapsområden. Enligt skolverkets rapport från 2011 framgår det tydligt att redan då fick skolor i utanförskapsområden fick avsevärt större resurser än skolor i andra områden. Så problemet med skolorna i dessa utanförskapsområden är INTE kopplat till bristfälliga resurser. Orsaken kan jag utveckla med ett annat blogginlägg. Men om du som etnisk svensk blir frustrerad över att din skola inte vill utreda sonens eventuella dyslexi eller dotterns dyskalkyli, så har du svaret här. Resurserna äts upp av andra skolor. Och kommunala budgetar måste gå ihop. Dina barn blir alltså diskriminerade för att andra får mer resurser än dina barn.
Sjukvården är ett annat exempel, eller mer bestämt tandvården är ett exempel på där etniska svenskar diskrimineras. Tänder är ju inte en helt oväsentlig del av ett fungerande liv. En asylsökande eller ”papperslös” kan få alla former av tandvård för det facila priset av 50 kronor. Är du etnisk svensk, så finns det en helt annan prislista. Nu kanske vän av ordning säger att asylsökandes tandvård är inte så dyrt för skattebetalarna. Nä, men frågan är varför ska det vara dyrt för en svensk brukare men i praktiken gratis för en icke svensk? Det är väl diskriminering?
Utöver dessa handfasta exempel som jag har visat på, så finns det en rasifieringsdebatt i media om både vilka som kan och får uttala sig kring icke etniska svenskar i diverse fora. För att inte tala om kravet på icke svenskar i bolagsstyrelser och så vidare. Här hjälper det inte att hävda att i Sverige brukar man ha något som kallas meritokrati, dvs. den med lämpligast kompetens brukar få jobbet. Men när då icke svenskar saknar dessa i regel formella kompetenser, så hänvisar man till att det finns informella kompetenser, som härrör sig från etnicitet och/eller kultur. Nu har jag svårt att se hur en individ med mörk hudfärg skulle kunna tillföra mer till en bolagsstyrelse än en person med acne. Eller för den delen, en troende muslim som går till moskén skulle kunna tillföra mer än en finländare som badar bastu varje dag.
Men en sak är helt klar. Som etnisk svensk, så erkänns inte din existens som en etnicitet i politiska sammanhang. Och som etnisk svensk, så utsätts du för apartheid, fast du märker kanske inte så mycket av det, ännu.
Framförallt, så ska väl inte vi ställa grupp mot grupp? Det är fint att vara mer solidarisk mot andra än sina egna barn, eller hur? Tänk vad tacksamma dina barn ska bli.
För egen del kan jag konstatera att om tingens ordning fortsätter, så kommer nog ovanligt många icke existerande etniskt svenska förstagångsväljare att rösta på SD i valet 2018. Fast då har de kanske inte upptäckt apartheidsystemet. Men de har de säkert 2022, när de ska flytta hemifrån och får betala för tandläkaren själv.
Utmärkt, det är verkligen skrämmande och jag har svårt att tro att någon kommer vurma för att värna och erkänna den etniciteten när den inte längre är i majoritet i Sverige.