Försvarsutskottets betänkande 2024/25:FöU2 redogör för den svenska regeringens proposition om totalförsvaret 2025-2030. Medborgerlig Samling (MED) har en betydligt mer ambitiös försvarspolitik än den som presenteras i betänkandet. I denna analys kommer jag att belysa de viktigaste bristerna i dokumentet i relation till MED:s försvarspolitik, med särskilt fokus på en krigsorganisation på 250 000 personer och jämförelser med finländsk försvarspolitik.
1. Otillräcklig ambitionsnivå:
Betänkandet andas en otillräcklig ambitionsnivå när det gäller totalförsvarets omfattning och inriktning. Regeringens förslag innebär en gradvis ökning av försvarsanslagen till 2,6 % av BNP år 2028. MED anser att detta är otillräckligt för att möta de säkerhetspolitiska utmaningar som Sverige står inför. Vi förespråkar en försvarsbudget på minst 3 % av BNP, med målet att nå 4 % på sikt. Finland, som har en liknande säkerhetspolitisk situation som Sverige, har en försvarsbudget på 2,25 % av BNP och planerar att öka den till 2,5 % inom en snar framtid.
2. Bristande fokus på nationellt försvar:
Betänkandet lägger stor vikt vid Sveriges roll i NATO och samarbete med allierade. MED anser att det är viktigt att Sverige kan försvara sig självt, även utan hjälp från andra länder. Vi vill se en krigsorganisation på 250 000 personer, vilket är betydligt mer än den nuvarande inriktningen på cirka 100 000 personer. Finland har en krigsorganisation på 280 000 personer, vilket visar att det är möjligt för ett land av Sveriges storlek att ha ett starkt nationellt försvar.
3. Otydlighet kring personalförsörjning:
Betänkandet är otydligt när det gäller hur den ökade personalförsörjningen ska säkerställas. Regeringen föreslår en gradvis ökning av antalet värnpliktiga som grundutbildas, men det är oklart hur detta ska finansieras och organiseras. MED vill se en återgång till en mer omfattande värnplikt, med målet att de flesta lämpliga unga män och kvinnor i en årskull ska genomgå militär grundutbildning. Finland har en omfattande värnplikt, vilket säkerställer att landet har en stor reserv av utbildad personal. Vi ser inte heller lönesatsningar som är relevanta för att behålla kompetens i Försvarsmakten. Sverige är ett av länderna i NATO som har lägst personalkostnader, vilket är helt orimligt givet övrig arbetsmarknad i Sverige.
4. Bristande fokus på civilförsvaret:
Betänkandet ger inte tillräckligt utrymme åt civilförsvaret. Regeringen föreslår visserligen en ökning av anslagen till civilt försvar, men det är oklart hur dessa medel ska användas. MED vill se ett stärkt civilt försvar som kan skydda befolkningen och upprätthålla samhällets funktioner i händelse av krig eller kris. Finland har ett välutvecklat civilt försvar, vilket ger befolkningen ett starkt skydd i händelse av krig.
5. Otillräcklig materielförsörjning:
Betänkandet tar inte tillräcklig hänsyn till behovet av att modernisera och utöka försvarets materiel. Regeringen föreslår visserligen en del nya anskaffningar, men det är oklart hur dessa ska finansieras. MED vill se en kraftig ökning av investeringarna i försvarsmateriel, inklusive nya stridsflygplan, stridsvagnar och ubåtar. Finland har gjort betydande investeringar i modern försvarsmateriel, vilket ger landet en stark militär förmåga.
6. Otillräcklig beredskap:
Betänkandet ger inte en tillräckligt tydlig bild av hur Sverige ska hantera en plötslig kris eller krig. Regeringen föreslår visserligen en del åtgärder för att stärka beredskapen, men det är oklart hur dessa ska genomföras. MED vill se en ökad beredskap inom alla delar av totalförsvaret, inklusive en snabbare mobiliseringsförmåga och en bättre förmåga att hantera cyberattacker och hybridhot. Finland har en hög beredskap, vilket ger landet en god förmåga att hantera kriser och krig.
7. Bristande fokus på psykologiskt försvar:
Betänkandet ger inte tillräckligt utrymme åt det psykologiska försvaret. Regeringen föreslår visserligen en del åtgärder för att stärka informationspåverkan och motståndskraften mot desinformation, men det är oklart hur dessa ska genomföras. MED vill se ett stärkt psykologiskt försvar som kan skydda befolkningen från desinformation och propaganda. Finland har ett välutvecklat psykologiskt försvar, vilket ger landet en god förmåga att hantera informationspåverkan.
8. Otillräcklig hänsyn till samexistens:
Betänkandet tar inte tillräcklig hänsyn till behovet av samexistens mellan försvarets intressen och andra samhällsintressen, såsom miljöskydd och näringslivsutveckling. MED anser att det är viktigt att hitta en balans mellan dessa intressen, och att försvarets verksamhet kan få ske på en viss bekostnad av miljön och ekonomin. Finland har lyckats hitta en god balans mellan försvarets intressen och andra samhällsintressen, utan att för den skull tära på miljö och ekonomi i onödan.
9. Otillräcklig hänsyn till den teknologiska utvecklingen:
Betänkandet tar inte tillräcklig hänsyn till den snabba teknologiska utvecklingen, såsom utvecklingen av artificiell intelligens och autonoma vapensystem. MED anser att det är viktigt att totalförsvaret anpassas till den teknologiska utvecklingen, och att Sverige investerar i forskning och utveckling av ny försvarsteknik.
Statsmannen anser:
Försvarsutskottets betänkande 2024/25:FöU2 uppvisar ett antal brister i relation till MED:s försvarspolitik. Betänkandet har en otillräcklig ambitionsnivå, ett bristande fokus på nationellt försvar och en otydlighet kring personalförsörjning. Det ger inte heller tillräckligt utrymme åt civilförsvaret, materielförsörjning, beredskap, psykologiskt försvar, samexistens, klimatförändringar och den teknologiska utvecklingen. MED anser att Sverige behöver en betydligt mer ambitiös försvarspolitik för att möta de akuta säkerhetspolitiska problem som landet står inför. Finland är ett bra exempel på ett land som har lyckats bygga upp ett starkt och modernt totalförsvar. Sverige bör lära av Finlands erfarenheter och öka sina ambitioner när det gäller totalförsvaret.
Framförallt så kännetecknas betänkandet av alldeles för lite, alldeles för sent. Sverige var klart att utkämpa andra världskriget 1954. Betänkandet gör oss klara för tredje världskriget 2036, när det antagligen kommer eller slutar senast 2027.