Finlands beslut att kraftigt öka sina försvarsutgifter, från 6,8 miljarder dollar 2025 till 11,5 miljarder dollar 2032, motsvarande närmare 3,3% av BNP, är en tydlig signal om landets beslutsamhet att värna sin självständighet och säkerhet i en alltmer osäker omvärld. Denna satsning, som vida överstiger Natos riktmärke på 2% av BNP, kan vid en första anblick tyckas vara en drastisk åtgärd, men den blir begriplig mot bakgrund av Finlands geopolitiska läge och historiska erfarenheter.
Till skillnad från många andra Nato-länder delar Finland en 134 mil lång gräns med Ryssland, en granne vars agerande i närtid har väckt djup oro i Helsingfors. Den ryska aggressionen mot Ukraina har återuppväckt minnen från Vinterkriget 1939-1940, då Sovjetunionen oprovocerat anföll Finland. Trots numerärt underläge och bristande utrustning lyckades finländarna under hårda strider försvara sin självständighet, men till priset av betydande territoriella förluster. Denna historiska erfarenhet har etsat sig fast i det finska folkminnet och utgör en ständig påminnelse om vikten av ett starkt nationellt försvar. Finlands kraftiga satsningar på försvaret visar att landet vägrar låta historien upprepa sig.
Finlands agerande kan också jämföras med Polens. Även Polen har en smärtsam historia av rysk aggression och förtryck, inte minst massakern i Katynskogen 1940, då den sovjetiska hemliga polisen NKVD avrättade över 20 000 polska officerare, intellektuella och civila. Denna händelse, liksom den sovjetiska ockupationen av Polen efter andra världskriget, har lämnat djupa sår i det polska medvetandet och bidragit till landets starka vilja att värna sin suveränitet och frihet. Precis som Finland har Polen ökat sina försvarsutgifter markant under senare år, som ett direkt svar på den upplevda hotbilden från Ryssland. Polen har likt Finland, en historia som under lång tid och med jämna mellanrum påminner landet om faran från öster, en fara som inte får underskattas eller ignoreras.
Finlands och Polens agerande kan ses som en gemensam historisk lärdom: att fred och frihet inte kan tas för givet, och att ett starkt försvar är den bästa garantin för att avskräcka potentiella angripare. Både Finland och Polen har valt att investera kraftigt i sina försvarsmakter för att undvika att hamna i samma situation som Ukraina, som trots tappert motstånd tvingats utstå enorma förluster och lidande till följd av den ryska aggressionen. Ukraina kan inte heller förväntas få mer stöd än landet fått hittills, vilket kan ha en avkylande effekt på andra länders vilja att ge sig in i en konflikt med Ryssland.
Finlands och Polens försvarsansträngningar handlar dock om mer än bara militär upprustning. Det handlar om att värna grundläggande värden som demokrati, frihet och nationellt självbestämmande. Både Finland och Polen har under sin historia fått kämpa hårt för sin självständighet, och de är fast beslutna att inte låta sig kuvas av auktoritära regimer. Genom att stärka sina försvarsmakter sänder de en tydlig signal till omvärlden: att de är beredda att försvara sig mot varje form av aggression, och att de inte kommer att acceptera diktatoriskt förtryck, vare sig det kommer i form av direkta militära angrepp eller genom mer subtila påtryckningsmedel. Deras agerande är en påminnelse om att demokratiska värden inte kan tas för givna, utan ständigt måste försvaras. Finland och Polen visar vägen för andra länder i närområdet som delar samma värderingar och står inför liknande utmaningar.