Ja, då ser vi än en gång hur regeringen bedriver feel good politik. Allt för att döva klimatångest, som baseras på tvivelaktiga forskningsresultat.
Om regeringen hade gjort rätt, så hade de använt 8 miljarder kronor till att hjälpa till med finansieringen av ett nytt kärnkraftverk, för att följa IPCC:s råd. Eller bygga ut det svenska elnätet, så att vi kan ladda elbilar hemma och vid arbetsplatser. Men nej, här jagar man ännu en gång status inom FN-systemet. Till vilken nytta? Det blir nog som med mycket av våra bistånd, mest korruption och kostsamma menlösa projekt. Men det är klart, ett kärnkraftverk hade aldrig gett jobb inom det gröna bidragsindustriella komplexet, eller för den delen andra politruker som jobbar inom FN.
I en sak kan jag ge Greta helt rätt. Vi kan inte ha en grön tillväxt. Möjligen kan vi ha en smart tillväxt, men det kräver också ganska omfattande åtgärder. Som till exempel att långsiktigt minska antalet människor. Det kan i princip bara ske på tre sätt. En pandemi, krig eller en befolkningspolitik som bygger på färre födslar. Jag vet vilket jag föredrar. För att komma fram till detta, så krävs det stora insatser, framförallt i länder och i befolkningsgrupper med stor nativitet.
I Sverige bör vi till exempel ta bort flerbarnsbidraget. Kanske till och med en modell, där man tar bort alla bidrag efter tredje barnet. Har man råd att skaffas sig tre barn, då kan man betala för dem själv. Vilken politiker skulle våga gå ut med ett sådant besked? Om man vill ha barn, så kan ingen hindra en, men det finns ingen rättighet att jag ska betala skattepengar för att någon annan ska ha fler barn än vad som är klimatsmart.
Globalt, så är frågan mycket svårare att hantera. Hur kan man ”tvinga” länder med hög nativitet att förändra sitt kulturella beteende? Det är kanske något UD ska fundera på mer än att betala skattepengar till FN i ett mycket oklart syfte.
Grönt är skönt, men bara om man gör rätt saker. Tyvärr visar regeringen sin inkompetens igen, genom att bedriva symbolpolitik framför realpolitik.