Nationalsocialismen är en helt marginaliserad rörelse i Sverige idag. Anders Johansson Heinö förklarar det ganska bra på SVT Opinion idag. Attraktionskraften hos högerextrema våldsrörelser i Sverige är så nära noll att det i princip inte räknas. Förra årets marsch som Svenskarnas Parti genomförde i Stockholm drog till sig kanske som mest 200 deltagare. Motdemonstrationen var på kanske 10.000-15.000 människor. Behöver jag säga vilka som började att bråka med polisen. Inte var det Svenskarnas Parti, utan motdemonstranterna.
Motdemonstranterna var så klart delar av vänstern, dvs. representanter för ”det goda våldet”, som helst angriper försvarslösa och polisen. Nu får vi nog erkänna att Expo frontar en del av det ”goda” våldet, eller tar i alla fall inte avstånd från vänstervåld på något sätt. Snarare förminskar man vänstervåldet systematiskt.
Men trots allt så måste vi nog lita mer på myndigheter än särintressen som Expo. SÄPO beskriver väl i sin årsrapport för 2014 att högerextrema rörelser är i princip obefintliga. Det är snarare vänstervåldet som belyses som ett problem, med hot mot politiker i mitten, liberaler och högermänniskor som råkar ut för det ”goda” våldet. För vi ska ha klart för oss att Sverigedemokratiska politiska företrädare som råkar ut för våld, hot och skadegörelse inte drabbas av representanter från nationalsocialisterna, utan just vänstervåldsverkare.
Expo viftar med nazistspöket och bevisar med det att de är ingen seriös aktör inom samhällspolitik i Sverige idag. Just det fenomenet att man är ovillig att erkänna någon form av vänstervåld eller problematiserande kring det är ett tecken på den partiskhet som man har i debatten.
För övrigt vore det kanske lite hedervärt om Expo faktiskt erkände att det finns fler likheter än olikheter mellan nationalsocialismen (socialism baserat på nationell grund) och internationalsocialismen (socialism baserad på en internationell klassanalys). Huvudtemat är oavsett att man anser att nationen eller klassen är förfördelad och har därmed rätt att nyttja våld i ”självförsvar” mot de som är emot den egna versionen av socialism.
Att trolla fram ett icke-existerande nazistspöke och ignorera reella våldsdåd från vänstern är verkligen att sila mygg och svälja kameler.
Fast det är klart, socialismens ledstjärnor avkrävs ingen intellektuell hederlighet, bara gammal fin plakatpolitik med höga brösttoner. För trots allt är det ju en känd härskarteknik att skrika ihjäl sina meningsmotståndare och ignorera sakargument.