I en tid då säkerhetsläget i Europa snabbt försämras och kriget i Ukraina rasar vidare, blir vikten av ett starkt och trovärdigt nationellt försvar alltmer uppenbar. Sverige, med sin långa tradition av alliansfrihet och ett återinfört värnpliktssystem, står inför utmaningen att snabbt bygga upp en försvarsmakt som kan möta dagens och framtidens hot. En avgörande komponent i detta arbete är våra reservister – de män och kvinnor som efter sin grundutbildning utgör stommen i vår krigsorganisation. För att dessa reservister ska kunna fylla sin viktiga roll krävs kontinuerlig träning och möjlighet att upprätthålla sina färdigheter, inte minst i grundläggande vapenhantering och skjutning.
Vår granne Finland har nyligen tagit ett viktigt och klokt steg i detta avseende. Genom att klassa skjutbanor som samhällsviktig verksamhet har Finland tydligt signalerat att dessa anläggningar är en integrerad och oumbärlig del av landets totalförsvar. Beslutet understryker vikten av skjutbanor för att säkerställa en robust krigsförmåga, särskilt för de värnpliktiga reservisterna som utgör Finlands ryggrad i försvaret. Finland, med sin långa erfarenhet av att leva granne med Ryssland, förstår vikten av ett starkt och vältränat reservförsvar. Sverige borde nu ta lärdom av Finlands proaktiva agerande och följa efter.
Varför är det då så viktigt att klassa skjutbanor som samhällsviktig verksamhet? Svaret är enkelt: skjutbanor är grundläggande för att upprätthålla värnförmågan hos våra reservister. För att en reservist ska kunna agera effektivt i en krigssituation krävs inte bara teoretisk kunskap och fysisk kondition, utan framför allt praktisk erfarenhet av vapenhantering och skjutning. Skjutbanan är den plats där denna praktiska färdighet tränas och finslipas.
Utan tillgång till fungerande och tillräckligt många skjutbanor blir reservisternas skjutträning lidande. Det leder till bland annat osäkrare vapenhantering och i slutändan en minskad krigsförmåga. I en konflikt kommer det få förödande konsekvenser. Att tro att reservister kan mobiliseras och förväntas prestera på topp utan regelbunden skjutträning är naivt och direkt farligt.
Att klassa skjutbanor som samhällsviktig verksamhet skulle innebära en rad konkreta fördelar för Sverige:
- Prioriterad resursfördelning: Samhällsviktig verksamhet prioriteras i samhällsplaneringen och vid resursfördelning. Det skulle innebära att skjutbanor får en högre prioritet vid till exempel markanvändning, bygglov och tillgång till infrastruktur som el och kommunikationer.
- Ökade investeringar och underhåll: Med en tydlig status som samhällsviktig verksamhet skulle det bli lättare att motivera och genomföra investeringar i både befintliga och nya skjutbanor. Det skulle också säkerställa ett bättre underhåll av befintliga anläggningar, vilket är avgörande för säkerheten och funktionaliteten.
- Stöd till civila skytteföreningar: Många skjutbanor drivs av ideella skytteföreningar som spelar en viktig roll i att upprätthålla skjutintresset och grundläggande skjutkunskaper i samhället. Att klassa skjutbanor som samhällsviktig verksamhet skulle indirekt stärka dessa föreningar och deras viktiga bidrag till totalförsvaret.
- Signal till omvärlden: Ett sådant beslut skulle sända en tydlig signal till både den svenska befolkningen och potentiella motståndare att Sverige tar sitt försvar på allvar och är berett att investera i de resurser som krävs för att upprätthålla en stark krigsförmåga.
Vissa invändningar kan givetvis resas. Kostnaden för att uppgradera och underhålla skjutbanor kan nämnas, liksom potentiella miljö- och bullerproblem. Men dessa invändningar måste vägas mot det övergripande behovet av ett starkt nationellt försvar i en alltmer osäker värld. Miljö- och bullerproblem kan hanteras med moderna lösningar och klok planering. Kostnaden för att inte ha ett tillräckligt starkt försvar är betydligt högre.
I dagens geopolitiska läge, med ett aggressivt Ryssland i närområdet, har Sverige inte råd att slå sig till ro. Vi måste ta alla tillgängliga medel i bruk för att stärka vår försvarsförmåga. Att klassa skjutbanor som samhällsviktig verksamhet är ett konkret och relativt enkelt steg som kan göra en stor skillnad för våra reservisters krigsduglighet och därmed för Sveriges totalförsvar.
Det är dags för den svenska regeringen att agera. Låt oss följa Finlands goda exempel och klassa skjutbanor som samhällsviktig verksamhet. Det är en investering i Sveriges säkerhet och i våra reservisters förmåga att försvara vårt land. Det är en investering vi inte har råd att låta bli att göra. Det är också antagen politik i Medborgerlig Samling.