Trots att USA och EU är nära allierade och varandras största handelspartners, präglas den transatlantiska handelsrelationen av en rad handelshinder och tullar. Även om den genomsnittliga tullsatsen är relativt låg, finns det betydande diskrepanser där endera parten har oproportionerligt högre tullar än den andra, vilket skapar obalanser och hämmar handeln. Denna artikel analyserar dagsläget för dessa handelshinder med fokus på de tjugo produktkategorier där obalansen är som störst, sett till handelsvärde.
Övergripande bild:
Generellt sett har EU högre tullar på jordbruksprodukter och livsmedel, medan USA har högre tullar på vissa industriprodukter, exempelvis lastbilar. Båda parter har också infört handelshinder av icke-tariffärt slag, såsom olika standarder och regleringar, vilka kan försvåra marknadstillträdet.
De 20 största diskrepanserna i handelsvärde:
För att illustrera obalanserna i handelshindren, kan vi utgå från data från 2022 och fokusera på de produktkategorier där skillnaderna i tullsatser, kombinerat med ett högt handelsvärde, skapar de största hindren. Observera att exakta siffror kan variera beroende på källa och specifik underkategori, och att nedanstående lista är en förenkling baserad på tillgänglig statistik och en generell bild av situationen.
EU:s högre tullar (handelsvärde EU-export till USA, i miljarder USD, ungefärliga värden):
- Personbilar (EU: 24, USA: 2.5%): EU:s tull på 10% på amerikanska bilar är betydligt högre än USA:s 2,5%. Handelsvärde: ca 45 miljarder USD.
- Läkemedel (EU: varierande, ofta högre, USA: generellt låga): EU har ofta högre tullar och striktare regleringar för läkemedel. Handelsvärde: ca 35 miljarder USD.
- Flygplan och flygplansdelar (EU: varierande, USA: generellt låga): Specifika tullar och regleringar skapar hinder. Handelsvärde: ca 25 miljarder USD.
- Medicintekniska produkter (EU: varierande, ofta högre, USA: generellt låga): Liknande situation som med läkemedel. Handelsvärde: ca 20 miljarder USD.
- Ost (EU: ca 25%, USA: ca 10%): EU har betydligt högre tullar på många jordbruksprodukter. Handelsvärde: ca 10 miljarder USD.
- Vin (EU: ca 11-29 cent/liter, USA: ca 5-14 cent/liter): EU:s tullar är generellt högre. Handelsvärde: ca 8 miljarder USD.
- Choklad och kakaoprodukter (EU: ca 8-25%, USA: ca 0-6%): EU skyddar sin chokladindustri med högre tullar. Handelsvärde: ca 5 miljarder USD.
- Köttprodukter (EU: varierande, ofta högre, USA: varierande): EU har generellt striktare regler och högre tullar på köttimport. Handelsvärde: ca 4 miljarder USD.
- Traktorer EU skyddar sin tillverkningsindustri med tullar på 9.7% mot USA:s 0% i tull. Handelsvärde ca 3,5 miljarder USD.
- Parfym och kosmetika EU har tullar på upp till 5,7% på en i övrigt ganska obetydlig tullmur. Handelsvärde ca 3 miljarder USD.
USA:s högre tullar (handelsvärde USA-export till EU, i miljarder USD, ungefärliga värden):
- Lätta lastbilar (USA: 25%, EU: 10%): USA:s ”Chicken Tax” från 1964 är ett tydligt exempel på en betydande tullskillnad. Handelsvärde: ca 18 miljarder USD.
- Kläder och textilier (USA: varierande, ofta högre, EU: ca 12%): USA har högre tullar på vissa typer av kläder. Handelsvärde: ca 15 miljarder USD.
- Skor USA har i snitt 9,2% i tull, medan EU har 5,9%. Handelsvärde ca 9 miljarder USD.
- Keramiska produkter (USA: varierande, ofta högre, EU: ca 5-7%): Handelsvärde: ca 7 miljarder USD.
- Vissa kemikalier (USA: varierande, ofta högre, EU: ca 6.5%): USA har högre tullar på specifika kemiska produkter. Handelsvärde: ca 5 miljarder USD.
- Fisk och skaldjur (USA: varierande, EU: generellt högre): USA har tullar på vissa fiskprodukter där EU ligger lägre eller har nolltullar. Handelsvärde ca 4,5 miljarder USD.
- Industriella maskiner USA har tullar som kan anses höga på vissa specifika maskiner, medan EU ligger betydligt lägre. Handelsvärde ca 4,4 miljarder USD.
- Verktygsmaskiner (USA: varierande, EU: generellt lägre): USA skyddar sin verkstadsindustri med tullar som kan vara högre än EU:s. Handelsvärde: ca 4 miljarder USD.
- Möbler (USA: varierande, EU: generellt lägre): Vissa möbelkategorier har högre tullar i USA. Handelsvärde: ca 3 miljarder USD.
- Aluminiumprodukter USA har infört tullar på 10% på vissa produkter, medan EU ligger lägre. Handelsvärde ca 2,5 miljarder USD.
Icke-tariffära handelshinder:
Utöver tullar finns det som benämns som icke-tariffära handelshinder, dessa är minst lika viktiga att beakta. Exempel på dessa är:
- Tekniska handelshinder: Skillnader i produktstandarder, certifieringskrav och märkning kan försvåra handeln. Exempelvis har EU striktare regler för genetiskt modifierade organismer (GMO) i livsmedel.
- Sanitära och fytosanitära åtgärder: Regleringar kring växt- och djurhälsa kan skapa handelshinder, även om de är motiverade ur skyddssynpunkt.
- Offentlig upphandling: Preferens för inhemska leverantörer i offentlig upphandling kan missgynna utländska företag.
- Subventioner: Statligt stöd till specifika sektorer, som jordbruket, kan snedvrida konkurrensen.
Vägen framåt:
Förhandlingar om ett frihandelsavtal, Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP), påbörjades 2013 men avstannade 2016. Sedan dess har handelsrelationen präglats av osäkerhet och tidvis ökade spänningar, inte minst under den förra Trump-administrationen.
Statsmannen konstaterar fakta:
Trots att båda parter upprätthåller handelshinder, är det tydligt att EU har en mer protektionistisk hållning gentemot USA än vice versa, när man ser till handelsvärde och tullsatser i de mest betydande produktkategorierna. Detta märks särskilt inom jordbrukssektorn, där EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och höga tullar på en rad produkter, från ost och vin till kött och choklad, skapar betydande hinder för amerikanska exportörer. Även inom läkemedel och medicinteknik syns en tydlig diskrepans. USA:s handelshinder, å andra sidan, är mer koncentrerade till specifika industrisektorer, som den ökända ”Chicken Tax” på lätta lastbilar, samt vissa textilier, kemikalier och verktygsprodukter. Medan USA:s tullar i vissa fall är högre, är det totala handelsvärdet som påverkas av EU:s tullar och icke-tariffära handelshinder betydligt större. Denna obalans, som understryker de strukturella skillnaderna i de två ekonomiernas handelspolitik, utgör en fortsatt utmaning för att skapa en rättvis och öppen transatlantisk handelsrelation. En genuint fri och balanserad handel över Atlanten skulle kräva betydande eftergifter, framförallt från EU:s sida, för att minska dessa skillnader och riva de hinder som idag hämmar ett djupare ekonomiskt samarbete.
Kanske är det dags att ha likvärdiga tullar åt båda håll i samma varukategorier? Är väl mest rättvist?
Lika tullar, eller inga alls vore det bästa.
Jag håller med, det är ju mest rättvist. Men så är det ju den lilla detaljen att olika länder har olika produktionsförutsättningar.
Nu inför USA 20% tull, oklart på vilka varor det gäller, så då blir deras tullar troligen större än EU:s. Inga eller låga tullar är ju alltid föredra. Det är ju lite problematiskt dock om man ser till t.ex. koldioxidskatten som är betydligt lägre i USA, samma beträffande bränslepriserna som är betydligt mer subventionerade i USA än i EU. Samtidigt är EU:s jordbrukspolitik problematisk, med stora stöd. Här ställs frihandeln mot beredskap vid ev. Konflikt. En sak som inte nämns ovan är de påtryckningar som USA använder för att sälja sina varor, t.ex. när man säljer krigsflygplan till länder som Norge och Finland trots att de är dyrare än t.ex. de svenska.
Jag har svårt att tro att, på det stora hela, som Trump hävdar att ingångna avtal missgynnat USA, utan snarare tvärtom.
Varför då försöker all media på officiell europeisk nivå att övertyga oss att Trump är skurken i det här fallet?
Ja, det råder en obalans i tullar mellan USA och EU. Dock är skillnaderna inte så stora, som Trump vill påskina. Hade man velat vara konstruktiv, så hade man gjort en seriös översyn av tullarna mellan USA och EU. Vilket man inte har varit intresserad av från Trumpadministrationen.
Ska inte moms /saletaxes också räknas in ??
Alla varor har ju moms/sales tax, oavsett var varan är producerad. Tullen är ett tillägg för varor som importeras.
US har en hög tullsats på mjölkvaror – så lantbrukssidan är lite komplicerad.
Moms är en skatt på värdeförhöjningen i ett led. En importör betalar moms på mellanskillnaden efter vidareförsäljningen av en importerad produkt.
I USAs fall varierar moms mellan olika delstater.