Överstelöjtnant Matthew Lohmeier fick sparken från det amerikanska rymdkommandot (Space Force) i maj 2021 efter att ha publicerat boken ”Irresistible Revolution: Marxism’s Goal of Conquest & the Unmaking of the American Military”. I boken kritiserar Lohmeier hur marxistisk ideologi och identitetspolitik vinner mark inom det amerikanska försvaret, på bekostnad av meritokrati och militär effektivitet.
Lohmeiers avskedande väckte starka reaktioner. Många såg det som ett bevis på att politisk korrekthet hade gått för långt och att oliktänkande tystades inom försvarsmakten. Kritiker menade att hans åsikter, oavsett hur kontroversiella de var, borde få yttras utan rädsla för repressalier, särskilt då han underströk att åsikterna var hans egna, och inte officiella åsikter från Space Force.
Efter en utdragen juridisk process, som präglades av hård kritik mot rymdstyrkans agerande och stöd till den sparkade officeren från kongressledamöter, fick Lohmeier slutligen upprättelse. Den 17:e januari 2025 meddelade det amerikanska rymdstyrkans högsta ledning att avskedandet av överstelöjtnant Lohmeier var felaktigt och att han skulle återinsättas i tjänst.
”Ett undergrävande av militärens effektivitet”
Lohmeier hade i sin bok varnat för att införandet av kvoteringssystem och mångfaldsprogram, med fokus på lika utfall snarare än meriter, riskerade att undergräva den amerikanska militärens effektivitet. Han argumenterade för att befordran och positioner inom försvarsmakten uteslutande borde baseras på kompetens och prestation, inte på faktorer som kön, etnicitet eller sexuell läggning.
Beslutet att återinsätta Lohmeier ses som en seger för meritokratin och en tillrättavisning av den tidigare ledningen för rymdstyrkan. Det signalerar att den nya administrationen i Washington tar kritiken mot identitetspolitikens inflytande över försvarsmakten på allvar.
En vändpunkt för amerikansk försvarspolitik?
Återinsättandet av överstelöjtnant Lohmeier kan ses som en symbolisk vändpunkt. Det kan tolkas som att den amerikanska försvarspolitiken i allt högre grad kommer att fokusera på kompetens och resultat, snarare än på social ingenjörskonst och kvotering.
I ett uttalande tackade Lohmeier sina supportrar och uttryckte sin tacksamhet över att få återvända till tjänsten. Han betonade vikten av att försvarsmakten förblir en opolitisk organisation där individer bedöms utifrån sina meriter och sin förmåga att bidra till nationens försvar.
Beslutet har välkomnats av de som delar Lohmeiers oro över identitetspolitikens inflytande, men det har också mötts av kritik från de som anser att mångfald och inkludering är viktiga värden även inom försvarsmakten. Debatten om meritokrati kontra lika utfall kommer säkerligen att fortsätta, men fallet Lohmeier visar att pendeln kan vara på väg att svänga tillbaka. Det är en tydlig signal om att kompetens och prestation återigen ska sättas i främsta rummet inom det amerikanska försvaret. Denna händelse markerar en viktig principiell seger för de som värnar om ett starkt och effektivt försvar baserat på meriter, inte på kvoter.
Statsmannen kan bara konstatera att det är inte mer än rätt att en försvarsmakt prioriterar kompetens och meritokrati. Jag kan inte bli jägarsoldat, eller för den delen ÖB, då det inte är inom mina kompetenser och förutsättningar. I krig finns det inga silvermedaljer, bara guld för den som vinner, resten förlorar, på ett eller annat sätt. Därför måste just en försvarsmakt bygga på meritokrati och den bäst lämpade ska ha en specifik befattning. Alla former av kvotering och inkludering kommer med största sannolikhet att leda till att fel personer hamnar på fel befattning av fel anledning.