Den nya amerikanska administrationen har presenterat en omvälvande policy för USA:s arbete inom FN, en policy som tydligt speglar presidentens ”Amerika först”-doktrin. I ett dekret daterat 20 januari 2025, som riktar sig till den nytillträdde utrikesministern, framgår det att USA:s engagemang i FN framöver ska styras av en strikt bedömning av amerikanska intressen.
”Kärnan i USA:s utrikespolitik”
Dekretet, med titeln ”Att sätta Amerika först i Förenta Nationerna”, slår fast att ”kärnan i USA:s utrikespolitik ska vara att främja amerikanska intressen och alltid sätta Amerika och amerikanska medborgares intressen först.” Detta innebär en markant kursändring jämfört med tidigare administrationers mer multilaterala ansats.
Den nya policyn innebär i praktiken att USA kommer att:
- Omvärdera sitt finansiella stöd: USA är den enskilt största bidragsgivaren till FN:s budget. Enligt den nya policyn ska allt amerikanskt finansiellt stöd till FN-organ och program granskas och omvärderas utifrån hur väl de tjänar amerikanska intressen.
- Prioritera bilaterala samarbeten: Istället för att förlita sig på multilaterala lösningar inom FN-systemet, kommer USA i allt högre grad att prioritera bilaterala samarbeten med länder som delar USA:s värderingar och intressen.
- Kräva reformer: USA kommer att driva på för genomgripande reformer av FN-systemet, med fokus på ökad effektivitet, transparens och ansvarsutkrävande. Man kommer att kräva att FN-organ tydligare visar hur deras arbete gynnar amerikanska intressen.
- Minska engagemanget i vissa FN-organ: Dekretet indikerar att USA kan komma att minska sitt engagemang i, eller helt dra sig ur, FN-organ och avtal som inte anses ligga i linje med amerikanska intressen. Det kan inkludera organ som sysslar med miljö, mänskliga rättigheter och nedrustning, om de inte kan påvisa tydliga fördelar för USA.
Reaktioner och konsekvenser
Den nya policyn har mötts av blandade reaktioner. Förespråkare menar att det är dags för USA att sluta betala för ett ineffektivt och ofta USA-fientligt FN-system. De anser att USA:s skattebetalare förtjänar att se en tydligare avkastning på sina investeringar i FN.
Kritiker varnar för att en ensidig ”Amerika först”-politik i FN riskerar att underminera det internationella samarbetet och försvaga FN:s förmåga att hantera globala utmaningar som klimatförändringar, pandemier och konflikter. De menar att USA:s agerande kan leda till en farlig fragmentering av det internationella systemet och uppmuntra andra länder att följa efter.
En osäker framtid för FN
USA:s nya FN-policy innebär en osäker framtid för världsorganisationen. Utan USA:s fulla stöd och engagemang kommer FN att få det betydligt svårare att utföra sitt uppdrag. Det återstår att se hur andra länder kommer att reagera på USA:s nya linje. Kommer de att fylla tomrummet efter USA, eller kommer FN att försvagas ytterligare?
Den närmaste tiden kommer att bli avgörande för FN:s framtid. Den nya amerikanska administrationens agerande kommer att få långtgående konsekvenser för det internationella samarbetet och för världens förmåga att hantera de globala utmaningar vi står inför. En sak är säker: FN kommer inte att förbli detsamma efter denna omvälvande förändring i USA:s utrikespolitik. Världsordningen, som vi känner den, kan vara på väg att förändras i grunden.
Statsmannen anser att det är på sin plats att ifrågasätta om FN, i sin nuvarande form, överhuvudtaget är kapabelt att vara den konstruktiva kraft för fred och välstånd som det en gång var tänkt att vara. En organisation där icke-demokratiska regimer, som ofta aktivt motarbetar mänskliga rättigheter och frihet, har oproportionerligt stort inflytande, är dömd att misslyckas. Hur kan man förvänta sig att en organisation som ger diktaturer vetorätt i Säkerhetsrådet och ordförandeposter i Rådet för mänskliga rättigheter ska kunna fatta rättvisa och effektiva beslut? Är det inte dags att erkänna att FN, tyngt av ineffektiv byråkrati och politiska spel, blivit en koloss på lerfötter, mer benägen att upprätthålla status quo än att verka för verklig förändring? Kanske är det just denna insikt som ligger bakom USA:s nya, hårdare linje. En linje som, trots sina risker, kan tvinga fram en nödvändig omprövning av FN:s roll och funktionssätt i en värld som i allt högre grad präglas av stormaktsrivalitet och värderingskonflikter. Om FN ska kunna spela en meningsfull roll under 2000-talet krävs radikala reformer, och kanske är det just genom att ifrågasätta dess existensberättigande som en sådan förändring kan komma till stånd.
Är det dags för svenska politiker att fundera på att slakta den heliga och improduktiva kon FN?