USA överväger att utveckla nya versioner av B61-kärnvapnet, utöver den nyligen färdigställda B61-12 och den planerade B61-13 som tillkännagavs 2023. Detta framgår av ett färskt upphandlingsmeddelande från det amerikanska flygvapnets Nuclear Weapon Center (AFNWC). B61-serien är en av de äldsta familjerna av kärnvapen som fortfarande finns i operativ amerikansk inventering.
B61-12 och B61-13:
- B61-12: Den största skillnaden mot tidigare versioner är tillägget av en styrsektion (Tail Kit Assembly, TKA) med ett tröghetsnavigeringssystem (INS). Den har också en rad andra förbättringar och återanvänder renoverade komponenter från äldre B61-varianter. B61-12 är en så kallad ”dial-a-yield”-bomb med flera sprängkraftsinställningar, där den högsta sägs vara 50 kiloton.
- B61-13: Kommer att utnyttja B61-12-designen, inklusive TKA, men med en högre sprängkraft, troligen i linje med den befintliga B61-7 (340-360 kiloton). Den är avsedd att erbjuda presidenten ytterligare alternativ mot ”hårdare och storskaliga militära mål”.
Framtida varianter och B61-11:
AFNWC:s meddelande nämner specifikt ”framtida varianter” och understryker behovet av specialiserade tjänster för att säkerställa deras ”fortsatta säkerhet, trygghet och tillförlitlighet”. En variant som diskuteras är en ersättare till B61-11, en specialiserad bomb för att penetrera djupt ner i underjordiska anläggningar.
- B61-11: Den är väsentligt annorlunda i form och funktion jämfört med andra varianter, med ett förstärkt yttre skal och en raketmotor för ökad penetration. Färre än 100 av dessa bomber finns i lagret. Tidigare antogs det att B61-12 skulle kunna ersätta B61-11, men detta övergavs 2018. Det finns för närvarande inget livstidsförlängningsprogram för B61-11.
Drivkrafter och potentiella mål:
Utvecklingen av B61-11 drevs delvis av behovet att kunna slå ut Rysslands Kosvinsky Kamen-bunker, en del av det ryska kärnvapenkommandot. Ryssland har fler underjordiska bunkrar, och Kina har också utökat sina underjordiska anläggningar, inklusive nya silos för interkontinentala ballistiska robotar (ICBM). Även mindre länder som Nordkorea och Iran har börjat använda djupt nedgrävda anläggningar.
Andra förmågor och överväganden:
USA kan också vara intresserade av framtida B61-varianter med andra förmågor, inklusive lägre sprängkraft. Marinen har redan infört en Trident II-missil med en lägre sprängkraft (W76-2). Förespråkare menar att detta ger värdefull flexibilitet för att hantera eskalering i kärnvapenscenarier.
Pentagons Defense Science Board (DSB) har också inlett en ny studie om ”den gemensamma styrkans nukleära överlevnadsförmåga”, delvis driven av Rysslands kärnvapenhot i samband med Ukraina-konflikten.
Sammanfattning:
USA överväger att utveckla nya varianter av B61-kärnvapnet, möjligen inklusive en ersättare till den specialiserade B61-11. Utvecklingen drivs av behovet att kunna slå ut underjordiska anläggningar och av en mer komplex geopolitisk miljö. Det återstår att se hur B61-familjen kommer att utvecklas vidare, men det färska upphandlingsmeddelandet är en indikation på att fler versioner kan vara på väg.
Statsmannen undrar om kärnvapen med låg sprängkraft kommer att ha en lägre tröskel för användning i krig?