Kriget i Ukraina har demokratiserat flygvapnet. Det som tidigare krävde statsmakter och miljardbudgetar kan nu utföras av en tonåring med VR-glasögon och en hemmabyggd drönare för några tusenlappar. En ny rapport visar att mexikanska karteller redan anammar taktiken. Frågan vi måste ställa oss är inte om, utan när den svenska gängkonflikten lyfter från marken.
Rapporten från Defense News är dyster läsning. I Tijuana, Mexiko, attackerades nyligen en åklagarmyndighet av tre drönare riggade med sprängmedel och splitter. Det var inte en slumpmässig handling; det var en orkestrerad attack av en kartell som, enligt uppgifter, till och med skickat medlemmar till Ukraina för att stridstränas i drönarkrigföring.
Kartellerna har insett vad militära strateger vetat i två år: FPV-drönare (First Person View) är fattigmanskryssningsrobotar. De är billiga, precisa och dödliga.
Den svenska parallellen: En tidsinställd bomb
Sverige befinner sig i en unik och skrämmande position. Vi har en gängkriminalitet som i våldskapital och hänsynslöshet närmar sig paramilitära grupper.
Svenska kriminella nätverk har redan passerat alla tidigare moraliska spärrar. De använder:
- Militära automatkarbiner (Kalashnikovs).
- Handgranater (Sverige har en särställning i Europa gällande detta).
- Termosbomber och IED:er som sprängs i trapphus utan tanke på civila offer.
Steget från att kasta in en handgranat genom ett fönster (med risk för att bli sedd eller gripen) till att flyga in den med en drönare från en säker plats en kilometer bort, är inte stort. Det är logiskt.
Tekniken finns redan på nätet
Det som är mest alarmerande är att tröskeln för att börja inte är teknisk, den är mental. Och den mentala tröskeln hos svenska gäng är som bekant obefintlig.
Kunskapen om hur man bygger en ”kamikaze-drönare” är inte hemlig.
- Materiel: En snabb FPV-drönare kan byggas av delar som beställs lagligt från Kina eller köps i svensk hobbyhandel. Kostnaden är försumbar jämfört med priset på en illegal pistol.
- Metod: YouTube, Telegram och militära forum svämmar över av instruktionsvideor från Ukraina och Gaza. Där visas i detalj hur man 3D-printar släppmekanismer för granater eller hur man kopplar en tändhatt till drönarens kretskort för att detonera vid islag.
- Taktik: Svenska gäng använder redan krypterade appar för att styra ”utförare”. Att styra en drönarpilot är nästa naturliga steg.
När smäller det i Sverige?
Så, hur lång tid tar det?
Min bedömning är att vi kommer att se det första försöket inom 12 till 24 månader, om det inte redan planeras.
Varför dröjer det? Förmodligen för att de nuvarande metoderna – att hyra en ”springpojke” för en billig peng – fortfarande fungerar ”tillräckligt bra”. Men i takt med att polisen blir bättre på att kameraövervaka gator och torg, kommer behovet av distansattacker att öka.
Svenska gäng är trends känsliga. De kopierar varandra. När den första klanen använder en drönare för att släppa en sprängladdning på en rivaliserande gängledares balkong, eller mot en polisstation, kommer dammen att brista. Då har vi en helt ny hotbild där ingen mur eller grind ger skydd.
Är polisen redo?
Den mexikanska utvecklingen visar att detta är en ”hybridhot”-nivå. Kartellerna agerar som stater. Svensk polis har svårt nog att hantera skjutningar på öppen gata. Har vi utrustning för att störa ut drönare (jamming) runt våra domstolar, polisstationer och skyddsobjekt? Har den vanliga radiobilen medel att stoppa en flygande bomb som kommer i 100 km/h? Svaret är sannolikt nej.
Vi ser nu hur tekniken från slagfälten i Donetsk sprider sig till Tijuana. Det är naivt att tro att den inte kommer att hitta vägen till Järva eller Biskopsgården. Det är dags att sluta prata om gängkriminalitet som ett socialt problem och börja hantera det som det asymmetriska krig det faktiskt är.