ANALYS. FBI:s räd mot en journalist i Washington skickar chockvågor genom mediehusen, men i Sverige har vi redan lagt den juridiska grunden för en liknande tystnadskultur. Genom införandet av brottet utlandsspioneri har gränsen för vad en visselblåsare kan avslöja – och vad en journalist kan publicera – blivit farligt diffus.
Nyheten om att FBI genomfört en husrannsakan hos en av Washington Posts reportrar i jakt på hemligstämplat material fungerar som en obehaglig påminnelse för det svenska medieetablissemanget. Men där debatten i USA fokuserar på enskilda makthavare som Pam Bondi och Kash Patel, bör vi i Sverige blicka mot vår egen lagbok. Sedan 2023 lever vi under ett nytt juridiskt paradigm där sanningen i vissa fall har blivit olaglig.
Utlandsspioneri: En gummiparagraf i säkerhetens tjänst
Kärnan i problematiken är lagen om utlandsspioneri. Denna lagstiftning kriminaliserar röjande av uppgifter som kan skada Sveriges förhållande till en annan stat eller en internationell organisation, såsom NATO eller EU.
För mig är dilemmat uppenbart: Staten har ett legitimt behov av att skydda sina internationella samarbeten. Men priset har blivit en kraftig inskränkning av den svenska meddelarfriheten. Om en svensk officer eller tjänsteman idag upptäcker korruption eller krigsbrott inom ett internationellt samarbete (exempelvis inom ramen för NATO-integrationen), står denne inför ett livsavgörande val. Att slå larm kan innebära att man gör sig skyldig till utlandsspioneri – ett brott som kan ge upp till fyra års fängelse.
Visselblåsarens ”Moment 22”
Tidigare var källskyddet i Sverige närmast absolut. Idag har vi skapat ett undantag som gör att polisen och SÄPO kan inleda förundersökningar mot källor och journalister om misstanken rör utlandsspioneri.
Även om lagen innehåller en så kallad försvarlighetsbedömning – det vill säga att det inte ska vara brottsligt om syftet är ”försvarligt” (exempelvis att avslöja missförhållanden) – är detta en juridisk gråzon. Vem avgör vad som är försvarligt när motparten är statens samlade säkerhetsapparat? Den osäkerheten räcker för att skapa en ”chilling effect”:
- Källor tystnar: Risken att bli föremål för hemliga tvångsmedel (avlyssning, dataavläsning) avskräcker de mest initierade visselblåsarna.
- Självcensur: Redaktioner tvekar inför att publicera material som rör internationella relationer, då de riskerar långdragna rättsprocesser där staten sitter på alla korten.
Om SÄPO knackade på dörren
Skulle vi kunna se en Hannah Natanson-räd i Sverige? Svaret är ja, men den skulle troligen se annorlunda ut. Medan FBI i USA genomförde en fysisk räd i en bostad, ger den svenska lagstiftningen (särskilt med de utökade befogenheterna för hemlig dataavläsning) staten möjlighet att genomföra ”digitala husrannsakningar” i tystnad.
Genom att klassa ett avslöjande som utlandsspioneri kan myndigheterna lagligt kringgå efterforskningsförbudet. Det innebär att den svenska polisen kan använda tekniska medel för att identifiera en källa innan informationen ens når tryckpressarna. Denna förskjutning från öppen konfrontation till dolda tvångsmedel gör hotet mot pressfriheten mer svårfångat, men inte mindre verksamt.
Negativa konsekvenser för meddelarfriheten
Sverige har historiskt sett varit ett föregångsland för öppenhet. Men i en tid av ökad geopolitisk spänning och NATO-medlemskap har vi valt att prioritera ”diplomatisk hovsamhet” framför den offentliga granskningen.
En stark stat behöver förvisso hemligheter, men en sund demokrati kräver att dessa hemligheter kan utmanas när de döljer oegentligheter. När vi nu ser hur journalistens hem i Washington blir en brottsplats, bör vi fråga oss: Har vi i Sverige byggt en mur av lagar som gör att vi inte ens märker när våra egna sanningar döljs, för att inte avslöja något som är pinsamt hemligt?
Slutsats: Utlandsspionerilagen är inte bara ett verktyg mot främmande makt, utan en kil som drivits in i den svenska offentlighetsprincipen. För att bevara pressfriheten krävs en återgång till ett system där medborgarens rätt till insyn väger tyngre än statens rädsla för diplomatiska komplikationer.