Fyra år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina står det klart att ett modernt krig inte bara utkämpas vid fronten, utan i hela samhällsstrukturen. För Sverige innebär 2026 ett år av rannsakning: Hur väl skyddade är vi egentligen när krisen blir permanent?
Sammanfattning
Den 24 februari 2026 markerar en dyster milstolpe – fyra år av storskaligt krig i Europa. Under denna period har Sverige transformerat sin syn på nationell säkerhet, med Myndigheten för civilt försvar (MCF) i spetsen. Sverige har hittills bidragit med över två miljarder kronor till Ukrainas civila motståndskraft, främst inom energi- och hälsosektorn. Men på hemmaplan går utvecklingen långsammare än vad det säkerhetspolitiska läget kräver.
En färsk lägesbild visar att näringslivets krigsplanering släpar efter. Trots att Sverige är beroende av privata aktörer för allt från livsmedelslogistik till digital infrastruktur, har endast var tredje företag en fastställd plan för hur verksamheten ska bedrivas under höjd beredskap.
Analys: Från papper till praktik
Sveriges medlemskap i Nato ställer krav enligt artikel 3 i Nordatlantiska fördraget, vilken betonar ländernas egen förmåga att motstå väpnat angrepp (resiliens). Det räcker inte längre med en stark militär om elnätet släcks ner eller om försörjningskedjorna kollapsar.
Regeringens lagförslag (Prop. 2025/26:142) om en modernisering av skyddsrum och evakueringsplaner är ett nödvändigt steg, men det blottlägger också decennier av underhållsskuld. Den civila motståndskraften i Sverige 2026 handlar inte längre bara om att ”ha konserver hemma”, utan om att bygga systemisk redundans.
Det ryska hybridhotet, som Must pekat ut i sin årsöversikt, riktar sig mot våra svagaste punkter: betalsystem, transportnav och den allmänna tilliten. Att endast 33 % av företagen är förberedda är en strategisk sårbarhet som kan bli avgörande om en gråzonskonflikt eskalerar till ett militärt hot i Östersjöregionen.
Slutsats för Statsmannen
Sverige har tagit de politiska besluten och anslagit medlen, men implementeringen i det civila samhället kräver ett högre tempo. Ledarskap i krigstid kräver att både offentlig och privat sektor agerar som en sammanhållen enhet – ett totalförsvar i ordets rätta bemärkelse.
Källhänvisningar:
- MCF: Analys av civilt motstånd och stöd till Ukraina
- Prop. 2025/26:142: Lag om civilbefolkningens skydd under krig
- Must: Årsöversikt 2025/2026 – Hotbilden mot kritisk infrastruktur