Dagens rubrik är från Havamal. Redan de gamla vikingarna visste att det är svårt att hålla hemligheter. Vad ovanstående rubrik betyder, det kan ni säkert lista ut med lite eftertanke.
Ni som har hängt med i nyheterna har säkert noterat att höga tyska flygvapenofficerare har blivit avlyssnade av rysk underrättelsetjänst. Samtalet har tydligen rört sig kring diskussioner om hur man eventuellt kan förse Ukraina med långräckviddiga kryssningsrobotar, i det här fallet det tysk-svenska Taurus, med en räckvidd på ungefär 50 mil.
Taurus är ett avancerat vapen, som det tar lång tid att lära sig att hantera. Därför så rörde sig diskussionen om bland annat om tysk militär skulle behöva bistå Ukraina vid planering för attackföretag mot Ryssland. Vilket i praktiken skulle medföra att tysk militär blev inblandad i programmering av robotarna. Om detta bråkas det nu mellan Ryssland och Tyskland. Självklart med ryska påståenden om att tyskarna har inte gjort upp med nazismen. Vilket så klart är en ren lögn.
Det intressanta i diskussionen är egentligen, när blir man som militär del i en konflikt. Anta nu att svensk personal förbereder materiel som ska skickas till Ukraina. Att bara laga och fixa innan man skickar materiel borde inte vara så kontroversiellt. Men om man behöver programmera något? Var går den folkrättsliga gränsen egentligen. Eller att man delger underrättelser till Ukraina? Ja, ni förstår problemet.
Jag vill hävda att i praktiken, så deltar vi redan i kriget på Ukrainas sida. Men, som vanligt så ska våra politiker dra ut på plågan. Frankrikes president Macron har ju redan skickat upp provballongen med att fransk personal kan tänkas att skickas till Ukraina. De länder i EU som INTE har personal i Ukraina idag vill jag hävda begår tjänstefel. Självklart finns det, även om det inte rör sig om volymer eller hela krigsförband. Så varför inte riva av plåstret och ge Ukraina allt det stöd som de behöver. Jag föredrar att vinna kriget på Krim, före Finland, Estland, Lettland eller Litauen.
Som sagt, rubriken gäller även er i Sverige. Det ni vet, det behöver ni inte sprida till andra.
Hur var det nu? En svensk håller truten!