Rapporten ”Framtider bortom BNP-tillväxt” målar upp en vision av ett Sverige år 2050 där ekonomisk tillväxt inte längre är en prioritet. Fokus ligger istället på hållbarhet och välbefinnande, men rapporten väcker oro kring vad detta kan innebära för individens frihet och levnadsstandard. Är vi beredda att offra vår materiella välfärd och våra personliga valmöjligheter för att nå miljömålen?
Miljöhänsyn – på bekostnad av individens frihet?
Rapporten betonar vikten av att minska vår konsumtion och vårt ekologiska fotavtryck. Detta är i sig ett lovvärt mål, men det kommer att leda till en inskränkning av individens frihet. I ett samhälle där tillväxt inte prioriteras blir det nödvändigt att begränsa människors valmöjligheter och konsumtionsmönster. Detta kan ta sig uttryck i:
- Ransonering och regleringar: För att minska konsumtionen blir det nödvändigt att införa ransonering av varor och tjänster, samt strikta regleringar av vad vi får konsumera. Detta begränsar individens frihet att själv välja hur hen vill leva sitt liv. Som vanligt kommer nomenklaturans konsumtion inte att begränsas, då de jobbar för kollektivets bästa.
- Begränsad rörlighet: Flygresor och bilkörning kommer att begränsas för att minska utsläppen, vilket inskränker individens frihet att resa och förflytta sig.
- Kontroll och övervakning: För att säkerställa att människor följer de nya reglerna och konsumtionsmönstren kommer det att bli ökad kontroll och övervakning från staten. Detta inkräktar på individens integritet och personliga frihet.
Minskad levnadsstandard
En kraftig sänkning av BNP per capita leder till en minskad levnadsstandard för många människor. Det innebär:
- Försämrad tillgång till varor och tjänster: Minskad konsumtion och produktion leder till att det blir svårare att få tag på de varor och tjänster vi är vana vid.
- Dyrare basvaror: Om produktionen blir mindre effektiv på grund av miljöhänsyn blir priset på basvaror som mat och energi högre.
- Mindre utrymme för personlig utveckling: I ett samhälle med begränsade resurser blir det svårare att förverkliga sina drömmar och ambitioner.
Det är inte värt priset!
Är vi beredda att betala priset för en minskad BNP per capita i form av inskränkta friheter och lägre levnadsstandard? Det är viktigt att ha en öppen och ärlig debatt om vilka konsekvenser tillväxtkritik och en radikal omställning av samhället får för individen. Vi måste vara medvetna om att vi riskerar att offra vår frihet och välfärd på miljöns altare.
Statsmannen anser
Rapporten ”Framtider bortom BNP-tillväxt” väcker viktiga frågor om hållbarhet och tillväxt. Men den bortser helt frågorna kring de negativa konsekvenserna för individens frihet och levnadsstandard. Vi behöver en ärlig debatt som tar hänsyn till de negativa aspekterna av den så kallade hållbara utvecklingen, inklusive de begränsningar som behövs för individens rättigheter när det gäller frihet och välfärd. Faktum är att vi riskerar att få ett miljöfascistiskt samhälle, med en nomenklatura som ska tala om för samhällsmedborgaren vad som är godtagbart eller inte. Likt Sovjetunionens kommunisteliter, så kommer den politiska adeln att undantas från den vanliga medborgarens begränsningar. Detta med motivet att de tjänar ju både miljön och folket. För de ska ju få flyga privatjet till globala miljömöten för allas vårt bästa. För det är de värda….