Vi har börjat se tendenser, som är ganska intressanta. Nämligen att världens diktatorer och despoter börjar formera sig i något som liknar ondskans axelmakter inför omstörtandet av en internationell ordning som bygger på lagar och regler. De icke-demokratiska länderna verkar satsa på den starkes rätt och att få till allianser som stärker deras grepp om de egna länderna och dessutom samverka med varandra för att omstörta dagens internationella system. Vilket är oroande. Ett tydligt exempel på detta är Niger, som har vänt sig mot Ryssland för att få stöd för sin militärjunta. Det är ett av flera afrikanska länder, där militärer och diktatorer motarbetar demokratiska tendenser.
Vem sa att 2020-talet var tråkigt? Hur som helst, vi som är demokratiska länder måste motverka alla former av diktatur, för det kommer att drabba oss direkt eller indirekt.
Det är uppenbart att den process du beskriver pågår. ”Ondskans axelmakter” samverkar idag på ett tydligt sätt, inte minst i tredje världen. Nu är ju inte stormaktsallianser och stormakters intervention i tredje världen något nytt i sig. Men syftet bakom är nytt. Medan den gamla s.k. kolonialismen syftade till att bygga välstånd på hemmaplan, och USA’s stöd till tvivelaktiga makthavare i Latinamerika syftade till att bygga en buffert mot ett imperialistiskt Sovjets inflytande på kontinenten, så är några av dagens allianser designade med andra drivkrafter. Det demokratiska och fria Väst ska krossas till förmån för auktoritära system med tyngdpunkt i Öst. Uppvaknandet inför det hotet går väldigt långsamt i det gamla Väst.