I en tid då tvivel väcks kring USA:s långsiktiga engagemang för Europas säkerhet, tar Frankrike nu ett tydligt ledarskap för att stärka kontinentens försvar. Landet har inte bara börjat dela underrättelseinformation med Ukraina, utan president Emmanuel Macron har även öppnat upp för en historisk debatt om att utvidga Frankrikes kärnvapenavskräckning till att skydda europeiska allierade. Dessa steg signalerar en ny era för Europa, där kontinenten tar ett fastare grepp om sin egen säkerhet och minskar sitt beroende av en alltmer oförutsägbar amerikansk partner.
Frankrikes försvarsminister Sébastien Lecornu bekräftade nyligen att landet aktivt delar underrättelsetjänstresurser med Ukraina. Detta sker i en kritisk tidpunkt då USA abrupt har upphört med sitt underrättelsestöd till Ukraina, inklusive delning av satellitbilder. Lecornu underströk att Frankrike, till skillnad från länder som Storbritannien som är nära knutna till USA:s underrättelsegemenskap, har byggt upp en suverän underrättelseförmåga. Denna oberoende kapacitet gör det nu möjligt för Frankrike att fylla en viktig lucka och ge Ukraina värdefull information i kampen mot Rysslands aggression.
Men Frankrikes engagemang sträcker sig bortom underrättelsedelning. President Macron har initierat en strategisk debatt om att utvidga Frankrikes kärnvapenavskräckning till att omfatta europeiska allierade. Detta djärva initiativ, som svarar på en uppmaning från den blivande tyska förbundskanslern Friedrich Merz, är ett tydligt tecken på Frankrikes ambition att ta en ledande roll i Europas säkerhetsarkitektur. Även om Lecornu betonade att kärnvapenavskräckningen fortsatt kommer att vara under fransk kontroll, öppnar diskussionen upp för en ny syn på hur Frankrike kan bidra till den kollektiva europeiska säkerheten.
Bakgrunden till dessa franska initiativ är den växande osäkerheten kring USA:s engagemang i Europa. Den senaste tidens förändringar i amerikansk politik har skapat ”förvåning” i Europa, enligt Lecornu. Med Ryssland som ett långvarigt hot, inser europeiska ledare att man inte längre kan ta för givet att USA alltid kommer att finnas vid Europas sida. Detta understryks av det faktum att USA har stoppat alla militära hjälpsändningar till Ukraina via Polen.
Frankrikes svar på denna nya realitet är tydligt: Europa måste bli mer självständigt och ta större ansvar för sin egen säkerhet. Macron har betonat att ökade försvarsbudgetar och investeringar är ”ofrånkomliga”. Frankrike går nu i bräschen genom att öka sina egna försvarsanslag och utveckla nya generationer av vapensystem, från kärnvapen till konventionella styrkor. Lecornu har pekat på behovet av fler fregatter, stridsflygplan och kapacitet för elektronisk krigföring, samt att Europa ”verkligen och akut måste vakna upp” inom rymdområdet, som blir alltmer militariserat.
Den franska linjen kan ses som ett positivt paradigmskifte för Europa. Genom att minska beroendet av USA och bygga upp en egen stark försvarsförmåga, kan Europa bli en mer självständig och inflytelserik aktör på den globala scenen. Frankrikes initiativ att dela underrättelser och diskutera ett kärnvapenparaply är viktiga steg i denna riktning. Detta kan leda till ett starkare och mer enat Europa, som är bättre rustat att möta framtidens säkerhetsutmaningar, oavsett hur USA:s politik utvecklas.