Tyska författningsskyddet och de nya ändringarna:
Tysklands grundlag, Basic Law, har ett starkt skydd för den federala författningsdomstolen (Bundesverfassungsgericht). Domstolen har en central roll i att skydda grundläggande rättigheter, maktdelning och fria val. De nya ändringarna syftar till att ytterligare stärka detta skydd, mot bakgrund av erfarenheter från Polen och Ungern, samt framväxten av det högerpopulistiska partiet AfD.
De viktigaste ändringarna:
- Antalet domare (16), deras mandatperiod (12 år) och maximala ålder (68) fastställs i grundlagen. Detta gör det svårare att ändra domstolens sammansättning genom politiska majoriteter.
- Domstolens struktur (två senater med åtta domare vardera) fastslås i grundlagen. Detta förhindrar så kallad ”court-packing”, där man utökar antalet domare för att få en önskad majoritet.
- Domare fortsätter att utöva sina uppgifter tills en efterträdare har utsetts. Detta säkerställer att domstolen alltid kan fungera.
- Domstolen får bestämma i vilken ordning de behandlar ärenden. Detta ger domstolen autonomi i sin interna organisation.
- Blockerande minoriteter i parlamentet (Bundestag och Bundesrat) kan inte hindra utnämningen av domare. Om en två tredjedels majoritet inte kan uppnås i Bundestag kan Bundesrat utse en domare.
Syftet med ändringarna:
- Att skydda domstolens oberoende från politisk inblandning.
- Att förhindra att autokratiska eller illiberala krafter underminerar rättsstatsprincipen genom att kontrollera domstolsväsendet.
- Att säkerställa att domstolen kan fungera effektivt och skydda grundläggande rättigheter och demokratiska principer.
Svenska grundlagsskyddet:
Sverige har en skriftlig grundlag som består av fyra delar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Regeringsformen innehåller bestämmelser om statsskickets grunder, inklusive domstolarnas ställning och oberoende.
Viktiga skillnader jämfört med Tyskland:
- Sverige har ingen författningsdomstol. Istället prövas lagars grundlagsenlighet av de vanliga domstolarna (lagprövning).
- Det är relativt enkelt att ändra den svenska grundlagen. Det krävs två likalydande beslut av riksdagen med ett mellanliggande val.
- Utnämning av domare till Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen sker av regeringen efter förslag från Domarnämnden. Det finns ingen mekanism för att förhindra att en regering utser domare som är lojala mot den.
Jämförande analys:
- Författningsdomstol vs. lagprövning: Tysklands författningsdomstol ger ett starkt och centraliserat skydd för grundlagen. I Sverige är skyddet mer decentraliserat och beroende av de vanliga domstolarnas tolkning.
- Ändring av grundlagen: Det är betydligt svårare att ändra den tyska grundlagen, särskilt när det gäller författningsdomstolen, än den svenska. Detta ger ett starkare skydd mot snabba och opportunistiska förändringar.
- Utnämning av domare: De tyska ändringarna syftar till att förhindra politisk kontroll över domarutnämningar. I Sverige har regeringen en starkare roll i utnämningen av domare till de högsta domstolarna, vilket kan utgöra en risk för politisering.
- Skydd mot illiberala krafter: De tyska ändringarna är direkt motiverade av risken för att illiberala krafter underminerar domstolarnas oberoende. I Sverige finns ingen motsvarande debatt eller lagstiftning, även om risken för politisk inblandning i domstolsväsendet finns även här.
Slutsats:
Det tyska författningsskyddet, särskilt efter de nya ändringarna, är betydligt starkare än det svenska när det gäller att skydda domstolarnas oberoende och förhindra politisk inblandning. De tyska ändringarna är en reaktion på konkreta hot mot rättsstaten i andra länder och framväxten av högerpopulistiska krafter i Tyskland.
Även om Sverige har en stark tradition av oberoende domstolar, kan det finnas anledning att se över det svenska grundlagsskyddet i ljuset av de tyska erfarenheterna. Frågor som kan behöva övervägas är bland annat:
- Behövs det starkare mekanismer för att förhindra politisk inblandning i domarutnämningar?
- Bör det vara svårare att ändra grundlagen, särskilt när det gäller domstolarnas ställning?
- Bör Sverige överväga att införa någon form av författningsdomstol eller stärka lagprövningsrätten?
Sammanfattningsvis visar den tyska reformen på vikten av ett starkt författningsskydd för att värna om rättsstaten och demokratiska principer. Den svenska debatten kan dra lärdom av detta exempel och överväga hur det svenska grundlagsskyddet kan stärkas för att möta framtida utmaningar.
Vi får inte heller glömma att det svenska systemet är riggat för socialdemokraterna, som har haft utnämningsmakten längst tid i Sverige.