Man slår på stort med en satsning på 5,5 MILJARDER till försvaret. Men hur ska vi tolka satsningen egentligen?
Tyvärr är satsningen i praktiken bara ett nymoderat kommunikationsbudskap för valmanskåren. Med detta uttalande så vill man i praktiken säkra en valseger, samtidigt som man vill visa att den alternativa röd-gröna-mörkröda regeringen INTE kommer att vilja satsa dessa pengar på försvaret. För det får väl betraktas som vida känt att miljöpartiet INTE vill satsa på försvaret och att vänsterpartiets satsning på sin höjd blir en genusneutral värnplikt. Så Alliansen har i praktiken torpederat försvaret som en framgångsfaktor för socialdemokraterna, samtidigt som man visar att man tar statsmannamässigt ansvar för rikets försvar.
Nu ska jag tyvärr analysera sönder den så kallade satsningen. Det räcker med tabell 1 för att konstatera att det är just bara kommunikationsbudskap och inte FÖRSVAR som man håller på med. För de initiala satsningarna för 2015 och 2016 är under 500 miljoner kronor per år. Av en slump verkar summorna matcha ganska väl de besparingar som man räknar med i Org18 arbetet. Har någon hört att Org18 har avbrutits? Nej, det har den inte. Det vill säga, alla besparingar som ingår i Org18 kommer att genomföras. Minskning av personal och organisation. Ytterligare tillikauppgifter som ska fördelas på allt färre människor.
Det som är intressantast i Alliansens satsning är att man tillför inga extramedel NU, fast Ukraina/Krim/Ryssland händer NU. Och de stora satsningarna kommer från och med 2018, vilket är en indikator på att man INTE vill satsa substantiellt under nästa mandatperiod, utan vill vänta till mandatperioden 2018-2022. Visst är det märkligt att satsningarna alltid gör i en framtid, helst en mandatperiod framåt i tiden. Precis samma sak som med regeringens infrastruktursatsningar. De görs på en PowerPoint, i framtiden. Men inte nu.
Tyvärr tror jag att vi har kommit till eran där de nya moderaterna kör landets försvarspolitik enligt mantrat ”Defence by communication, realisation in a distant future.”. Kort och gott, valmanskåren får höra att vår beredskap är god. Och att satsningarna kommer snart, fast i praktiken aldrig.
Så, kära väljare. Vi kan än en gång konstatera att vi har inga statsmän vare sig på den högersocialistiska nymoderata sidan, eller vänstersocialistiska socialdemokratiska sidan.
Då det inte finns några andra realistiska politiska alternativ, så kan vi konstatera att Försvarsmakten nästa mandatperiod kommer att bli ännu mera försvagad och snart i nivå med svensk polis. Brott, vi har hört talas om dem, men vet inte hur man utreder dem.
Krig, vi har hört talas om dem, men vet inte hur vi ska utkämpa sådana.
Snipp, snapp, snupp, nu var denna saga slut.