När vi talar om saker som fattiga och utsatta, så måste vi vara noggranna med definitioner och vad vi kallar saker och ting.
För det första, det finns inget juridiskt begrepp som heter EU-migranter. Det är en politisk omskrivning av svenska debattörer, som inte på något sätt beskriver vad det handlar om.
För det första, den fria rörligheten inom EU bygger på att du har frihet att resa till ett annat EU-land för en period av maximalt tre månader för att till exempel turista. Du har också rätt att söka arbete i ett annat EU-land och när du har fått anställning, så har du rätt att flytta till det andra EU-landet. Grundkravet är att du som EU-medborgare ska kunna försörja dig på ett ur alla juridiska aspekter korrekt sätt.
Eftersom tiggeri inte är förbjudet i svensk lag, så skulle vi kunna kalla tiggeri för ett arbete eller eget företagande. Det förutsätter att tiggaren skaffar sig F-skattesedel och betalar skatt, arbetsgivaravgift och sociala avgifter för sina inkomster från tiggeri. Om man inte gör det, så är det inte mer lagligt än en svartarbetande byggjobbare eller någon annan som undandrar sig sin skattskyldighet.
Kort och gott, en tiggare är sannolikt inte en person som uppfyller sin del av det juridiska ansvaret för att arbeta i Sverige.
Om man ska vara vänsterpartistiskt extrem, så kan man antyda att om vi inte hjälper dessa ”EU-migranter”, så bryter vi mot FN:s konventioner med mera. Det finns ingenting i FN:s konvention om mänskliga rättigheter att alla människor ska ha rätt till svensk normalstandard. I så fall skulle nog i princip bara ett tiotal länder uppfylla FN:s konventioner för mänskliga rättigheter. Fast det låter fint i en politisk pamflett.
Vi måste också vara tydliga med att svensk lag gäller för alla människor som befinner sig i Sverige. Att som vänsterpartiet då påstå att svensk lag inte ska följas, till exempel Bygglagen med mera för tillfälliga ”läger” i stadsplanerat område är fullständigt orimligt. För det är väl ingen som påstår att dessa ”läger” uppfyller någon form av svensk byggstandard?
Sen finns det andra som kräver att dessa ”EU-migranter” ska få det lättare att få jobb i Sverige. Jag ställer mig bara frågan, vad gör dessa ”EU-migranter” till mer arbetsbehövande än de cirka 472.000 arbetslösa som vi redan har i Sverige? Just det, ingenting. Det ska vara lika lätt eller svårt för dem som för alla andra på den svenska arbetsmarknaden.
Vidare hävdar andra att ”EU-migranter” ska få tillgång till sociala rättigheter, boende, vård med mera, precis som en invånare i Sverige. Det är också helt orimligt, eftersom man som EU-medborgare faktiskt redan har ett hemland som är skyldigt att säkerställa sina invånares behov enligt alla EU-fördrag som man har skrivit under. Det är kanske inte så förvånande att fattigare EU-länder inte har definierat lägstanivån till svensk nivå, men det betyder inte att den svenska skattebetalaren måste sörja för dessa EU-medborgare.
Visst är det synd att det finns människor som är fattigare än andra inom EU. Men det måste vi påverka genom EU, inte genom ett självpåtaget åtagande, som inte löser några långsiktiga problem, vare sig för ”EU-migranten” eller svenska skattebetalare.
Ett annat exempel är att många debattörer börjar kräva att svenska kommuner ska ordna både det ena och det andra för ”EU-migranterna”.
Inget kunde vara mer fel. Faktum är att EU-domstolen har avgjort att ”EU-migranter” INTE har rätt till sociala system i ett annat EU-land. Alltså finns det numera ett juridiskt beslut på hur det SKA fungera inom och mellan EU-länder.
Så om du tycker synd om en ”EU-migrant”, så ska du inte kräva att svenska skattebetalare ska betala. Då ska du inhysa ”EU-migranten” i din lägenhet, betala för vederbörandes uppehälle, vård och så vidare.
Eller så kan du göra som jag. Dvs. följ principen som gäller enligt EU-lag. Rörligheten är till för turism och arbete. Inget annat.
Och arbete, det får man i konkurrens med andra arbetssökande på en marknad, som är lika för alla. Troligen skulle jag ha svårare att få arbete i Rumänien än i Sverige, eftersom jag inte behärskar rumänska. Sannolikt är det tvärtom för en rumän i Sverige. Och det är väl varken rasistiskt eller diskriminerande, eftersom vi förutsätts att kommunicera med arbetskamrater, chefer, kollegor och så vidare.
Men det är klart, det måste ju alltid finnas någon som säger att just det faktumet är rasistiska strukturer. Fast egentligen handlar det om vilka realistiska förutsättningar som en individ har i konkurrens med andra individer.
Det här är en riktigt bra artikel, som kan också relateras till det nuvarande flyktingfiaskot. Det är uppmuntrande att det fortfarande finns människor i Sverige, vars hjärnor inte ruttnat av den allmänna PK-propagandan. Att vara realist och ha en egen åsikt är synonymt med rasism idag. Aldrig har väl ett svenskt medborgarskap betytt så lite som det gör i dagsläget.