De ekonomiska utmaningarna med att ersätta kärnkraft med förnybara energikällor är i praktiken omöjliga, med Tyskland som varnande exempel. Om Sverige skulle välja att gå samma väg och helt avveckla kärnkraften, riskerar svenska elkunder att drabbas av kraftigt ökade kostnader.
Tysklands ”Energiewende” – en dyrköpt läxa:
Tyskland har sedan 2010 satsat stort på förnybar energi och avvecklat sin kärnkraft. Trots massiva investeringar i vind- och solkraft är landet fortfarande beroende av kolkraft för att möta sin elbehov, och elpriserna är skyhöga. Enligt en rapport från EY och BDEW kommer kostnaden för Tysklands energiomställning att landa på svindlande 13 200 miljarder kronor fram till 2035. Det motsvarar cirka 10 svenska statsbudgetar.
Lagring – den stora utmaningen:
En av de största utmaningarna med att ersätta kärnkraft med förnybara energikällor är att hantera variationer i elproduktionen. Sol- och vindkraft är väderberoende, vilket kräver omfattande investeringar i energilagring för att garantera en stabil elförsörjning. Än idag har inget land lyckats med att förverkliga energilagring på ett sätt som är realistiskt, vare sig tekniskt eller ekonomiskt. Energilagring är lite som fusionskraft, den är alltid 10-30 år borta. Alltså måste vi satsa på teknologier som vi behärskar idag.
Ekonomiska konsekvenser för svenska elkunder:
Om Sverige skulle välja att skrota kärnkraften och satsa på ett helt förnybart elsystem, skulle det kräva enorma investeringar i:
- Utbyggnad av vind- och solkraft: För att ersätta kärnkraftens stabila elproduktion skulle det krävas en massiv utbyggnad av vind- och solkraft, vilket skulle medföra stora kostnader för mark, infrastruktur och anslutning till elnätet. Skadorna på svensk natur- och kring kusterna skulle vara oerhörda.
- Lagringssystem: För att hantera variationer i elproduktionen från vind- och solkraft skulle det krävas omfattande investeringar i batterilager, pumpkraftverk eller andra lagringslösningar. Dessa system är dyra att bygga och underhålla. Sannolikt är det också tekniskt omöjligt.
- Uppgradering av elnätet: Elnätet skulle behöva förstärkas och moderniseras för att hantera den ökade andelen förnybar energi och de stora variationerna i elproduktionen. Miljöpåverkan av sådana uppgraderingar kommer också att bli avsevärda.
Högre elpriser:
Dessa investeringar skulle oundvikligen leda till högre elpriser för svenska elkunder. Det är osannolikt att ett helt förnybart elsystem skulle kunna producera el till samma låga kostnad som kärnkraft, särskilt med tanke på de höga kostnaderna för energilagring. De negativa effekterna skulle för svensk industri bli densamma som för tyskarnas dito, dvs. företag kommer inte längre att vara lönsamma. Vilket skulle bli förödande för den svenska skattebasen.
Osäker elförsörjning:
Utan tillräcklig lagringskapacitet riskerar Sverige att drabbas av elbrist och instabilitet i elnätet, särskilt under perioder med låg vind- och solinstrålning. Detta skulle kunna få allvarliga konsekvenser för både hushåll och företag. Framförallt vintertid så skulle vi riskera roterande elavbrott, vilket är helt oacceptabelt.
Statsmannen anser:
Att skrota kärnkraften och satsa på ett helt förnybart elsystem är en orealistisk strategi som kommer att leda till kraftigt ökade kostnader och en osäker elförsörjning i Sverige. Det är viktigt att ha en realistisk syn på de ekonomiska och tekniska utmaningarna med att ersätta kärnkraft, och att inte välja en dyr och orealistisk energiomställning.