Men nu har det hänt något som är ganska märkligt. Från att ha varit ett parti som har förstått industrins behov i ett historiskt kontext, så har man nu gått på någon form av historielös popularitetspolitik a lá miljöpartiet. Dvs. man kör med floskler och inte realpolitik.
Ett lysande exempel på detta misslyckande är Svenska kraftnäts varning om att Sverige kommer att få elbrist på 2020-talet. Energiminister Ibrahim Baylan bemöter dessa varningar på ett synnerligen oseriöst sätt. Mer att läsa finns också hos Cornucopia.
Hur kan man vara energiminister och inte förstå betydelsen av vare sig effektreserver eller behovet av att överse behovet IDAG. För 2020-talet börjar om sex år. Hur lång tid tar det att projektera infrastruktursatsningar i energisystemet? Jo, det tar sannolikt 5-10 år. Så om Baylan gör något konstruktivt IDAG, då kan man kanske lösa problemen som dyker upp på 2020-talet.
Framförallt är Baylans synpunkt att det är bara ”antaganden” från Svenska kraftnät som är oroande. Vi får nog betrakta det som utomordentligt osesriöst att energiministern anser att Svenska kraftnät spekulerar i ämnet. De om några borde vara sakkunniga inom elproduktionen.
Men det är klart, socialdemokraterna vill kanske att Sverige ska vara som vilket U-land som helst, där det blir brown outs och black outs i tid och otid?
Tyvärr är min analys bistrare än så. Dagens regering är regeringsoduglig och böjer sig alldeles för mycket för miljöpartiets åsikter och troenden i enerifrågan. Man baserar alltså inte sina beslut längre på fakta utan på tro. Mitt förslag är att man ska stänga elektriciteten till hushåll på Södermalm först. För visst ska väl miljöpartisterna ta konsekvenserna av sina politiska åsikter?
Energiministern borde istället säkerställa att gamla reaktorer omsätts till nya, modernare och säkrare. Men det kan ju miljöpartiet inte gå med på. Så därför väljer man att faktiskt inte se till fakta, utan blundar stenhårt och hoppas att stormen blåser över.
Det mest tragiska med dagens socialdemokratiska regering är att alla ministrar verkar vara lika dåliga. Alla verkar ha triangulerat på kultursidorna och säger det som kultursidorna behöver höra, inte det som man faktiskt måste göra.
Att blunda för sakförhållanden och dessutom förminska betydelsen av dessa sakförhållanden är oskickligt, för att uttrycka det milt.
Jag är nämligen helt övertygad om att Alliansen-(c) och (s) kan komma överens om energipolitiken på en gång. Fast då retar socialdemokraterna upp Romson och Fridolin.
Alltså avstår man och visar samtidigt på sin regeringsoduglighet. För att regera innebär ibland att fatta svåra beslut. Det kan inte vara svårt att komma fram till att i Sverige är inte elavbrott ett acceptabelt handlingsalternativ i framtiden.