Indien sägs ju vara världens största demokrati, med cirka 1,4 miljarder människor. Indien uppstod som nationalstat, när Storbritannien lämnade kolonin 1947. Pakistan var den västliga delen av den indiska kolonin, som blev ett självständigt muslimskt land. Öst-Pakistan, sedermera Bangladesh, blev också självständigt, men från Pakistan 1971. Indien är i huvudsak hinduiskt, men det finns en stor muslimsk minoritet i landet.
Det intressanta med Indien är att det är en nation med kärnvapen, som man fick fram 1974. Man nöjde sig inte med fusionsbomber, utan utvecklade även fissionsbomber, dvs. vätebomber. Varför anskaffade man sådana då? Indien har olösta konflikter med Pakistan, och då ansåg man på den tiden att kärnvapen var nödvändigt för att avskräcka de muslimska grannländerna. Kärnvapen var också ett sätt att befästa sin ställning som lokal stormakt. Utöver det, så har man också olösta konflikter med Kina. Så att indierna tog fram kärnvapen är inte så överraskande, sett till deras närområde.
Det intressantaste med Indien är att de är varken tydligt allierade med väst eller öst, utan man kan nog med fog säga att de spelar under och över täcket med de flesta. Indien är en av medlemmarna i BRICS, vars syfte är att skapa det som kallas en multipolär värld, där ingen enskild nationalstat ska vara tongivande. Indien är ett land med en relativt stor och välutbildad medelklass, som har bidragit till teknologisk utveckling, inte bara lokalt, utan globalt. Indiska programmerare och ingenjörer är välkända och välrenommerade internationellt.
En strategisk analys ger vid handen att militärteknologiskt, så är Indien ojämnt som land. De har försökt utveckla egen militär teknologi och har ett eget motsvarande FMV, som heter DRDO. Mycket av utvecklingsarbetet på DRDO baserar sig på samarbeten med andra länder, som till exempel Ryssland och framtagandet av Brahmos hypersonisk sjömålsrobot. Dock har man inte lyckats att ta fram högeffektiva jetmotorer till den lokala flygindustrin, såsom HAL. Brutalt så kan man konstatera att den svenska försvarsindustrin generellt är mer avancerad och teknologiskt före den indiska. Men det är nog bara en tidsfråga innan Indien kommer i kapp.
Indiens senaste notabla militärteknologiska framgång är att de har tagit fram en robot som kan beväpnas med flera stridsdelar, som antagligen kan vara nukleära. Räckvidden är sådan att den täcker i princip hela Kina och resten av närområdet. Dvs. inte interkontinental förmåga. Multipla stridsdelar har en stor fördel, om man avser att anfalla mål med kvalificerat luftvärn, som kan verka mot ballistiska missiler. Eller om man helt enkelt vill få effekt över en större yta med en ballistisk missil. Indien har materiel att tillverka cirka 1000 nukleära stridsdelar, vilket antyder att de har en ambition på kanske upp till 200 robotar av typen. Sen kan man alltid ställa sig den retoriska frågan, vilka konflikter bedömer Indien att man ska hantera med den typen av vapen.
Kina eller Pakistan? Det får tiden utvisa. Men vad Indien bedömer vara viktigt lär vi få se, troligen i en relativt nära framtid. Än en gång, det saknas inte konfliktytor i världen.