Medborgerlig Samlings (MED) försvarspolitik, som presenteras på med.se, skiljer sig markant från Försvarsberedningens senaste förslag till försvarsbeslut, särskilt med tanke på MEDs uppdaterade målsättning om att anslå 4% av BNP till försvaret. Här är en analys av MEDs försvarspolitik med dess för- och nackdelar i relation till Försvarsberedningens förslag:
MEDs försvarspolitik:
- Massiv upprustning: MED förespråkar en betydande ökning av försvarsanslagen till 4% av BNP, vilket är dubbelt så mycket som den nuvarande nivån och avsevärt mer än Försvarsberedningens förslag på 2%. Detta ska finansiera en snabb upprustning av försvaret med fokus på modern utrustning, utökad personalstyrka och förstärkt militär närvaro i strategiskt viktiga områden.
- NATO-medlemskap med starkt nationellt försvar: MED ser positivt på Sveriges NATO-medlemskap men betonar vikten av att Sverige bibehåller en robust nationell försvarsförmåga och inte enbart förlitar sig på allierade, i enlighet med Washingtonfördragets artikel 3. Det starka nationella försvaret ska också stödja NATO operationer i Europa.
- Avskräckning: MED vill se en tydlig avskräckningsstrategi gentemot Ryssland, med en ökad militär närvaro i Östersjöregionen och ett starkt fokus på territorialförsvar.
- Samhällets resiliens: MED betonar vikten av att stärka samhällets resiliens mot olika typer av hot, inklusive cyberattacker, desinformation och påverkansoperationer, genom att investera i totalförsvaret och stärka civilförsvaret.
Försvarsberedningens förslag:
- Gradvis ökning av försvarsanslag: Försvarsberedningen föreslår en gradvis ökning av försvarsanslagen till 2% eller mer av BNP, vilket är i linje med NATO:s mål.
- NATO-samarbete: Försvarsberedningen lägger stor vikt vid samarbete med NATO och andra allierade, och ser detta som en hörnsten i svensk säkerhetspolitik.
- Fokus på högteknologi: Försvarsberedningen förespråkar investeringar i högteknologisk utrustning och utveckling av nya militära förmågor för att möta framtida hot.
- Totalförsvar: Försvarsberedningen understryker vikten av ett starkt totalförsvar, där både militära och civila resurser samverkar för att möta olika typer av hot.
Fördelar med MEDs försvarspolitik:
- Snabbare upprustning: Den kraftiga ökningen av försvarsanslagen skulle möjliggöra en snabbare uppbyggnad av den militära förmågan och ge Sverige en starkare försvarsställning på kortare tid, det vill säga innan 2036, som är Försvarsberedningens inriktning.
- Starkare avskräckning: MEDs tydliga avskräckningsstrategi gentemot Ryssland skulle kunna bidra till att minska risken för militära konflikter i Östersjöregionen.
- Fokus på nationell försvarsförmåga: Att bibehålla en robust nationell försvarsförmåga, även inom ramen för NATO, är relevant med tanke på den osäkra säkerhetspolitiska situationen.
Nackdelar med MEDs försvarspolitik:
- Kostnader: Att höja försvarsanslagen till 4% av BNP skulle innebära enorma kostnader för Sverige, vilket skulle kräva omfattande nedskärningar inom andra områden eller kraftigt höjda skatter. Dock så kan vi i MED se att det finns alldeles för mycket skatteslöseri, så en vettigare hushållning torde kunna lösa finansieringen. Det finns debattörer som anser att cirka 300 miljarder av statens budget är slöseri och ineffektivitet.
- Risk för kapprustning: Ryssland kapprustar redan och har invaderat Ukraina, vilket har ökat spänningarna och risken för konflikter i Europa. Det är uppenbart att endast en kraftfull militär förmåga i Europa och i NATO kan avskräcka Ryssland.
Sammanfattning:
MEDs försvarspolitik skiljer sig markant från Försvarsberedningens förslag genom sin ambition att kraftigt öka försvarsanslagen och genomföra en snabb upprustning. Detta skulle ge Sverige en starkare försvarsförmåga på kortare tid, men det baserar sig på det faktum att Ryssland startade ett illegalt anfallskrig mot Ukraina och har troligen militära målsättningar som sträcker sig långt utöver Ukraina. Vladimir Putin är idag 72 år gammal. Det finns inget i den nuvarande krigföringen som innebär att han skulle vilja vänta till 2036, då han skulle vara 84 år gammal. Det är mer sannolikt att han vill uppnå sina militära och politiska mål i närtid, dvs. i tidsspannet 2025-2027.
Det är viktigt att ha militär förmåga när den behövs, dvs. i närtid, inte 2036, som Försvarsutskottet föreslår. 1954 var Sverige redo att delta i det andra världskriget. Låt oss inte vara redo nio år för sent den här gången. Kriget pågår här och nu!