Granskning: I en tid där hybridhot och ekonomisk krigföring blivit vardag, har regeringen genom en ny proposition (Prop. 2025/26:126) beslutat att dra åt svångremmen kring de digitala identitetsleverantörerna. Det som tidigare betraktats som en smidig tjänst för bankärenden har nu officiellt upphöjts till vad det faktiskt är: kritisk nationell infrastruktur.
Den nya uppgiftsskyldigheten för e-legitimationsföretag är ett tydligt tecken på att staten återtar kontrollen över det digitala rummet. Genom att tvinga leverantörer att dela information vid misstanke om oegentligheter, täpper statsmakten till de hål som kriminella nätverk och främmande makt utnyttjat för penningtvätt och destabilisering. Digital suveränitet handlar inte bara om teknik, utan om förtroende. Om medborgaren inte kan lita på att dennes digitala identitet är skyddad av statens auktoritet, faller fundamentet för det moderna samhällskontraktet. Statens uppgift här är att balansera integritet mot säkerhet, med insikten att i den digitala eran är personlig identitet en av de viktigaste uppgifterna att försvara mot kriminella och fientliga stater.
Statsmannen ställer så klart en förhoppning om att e-legitimationer blir biometriskt säkrade, så att det omfattande problemet som vi har i Sverige med falska och multipla identiteter löses. Annars är det bara ett slag i luften, som fortsätter att underlätta kriminell verksamhet.